Finansminister Pär Nuder meddelade i veckan att regeringen fryser fastighetsskatten de närmaste två åren. Under tiden ska en utredning se över skattens utformning och samordning med övriga skatter. Beskedet var inte oväntat. Med dagens snabbt stigande fastighetsvärden behöver skattens konstruktion ses över.

Till skillnad från den borgerliga alliansen vill dock Nuder inte ställa en framtida avveckling av fastighetsskatten i utsikt. Han vill komma tillrätta med de brister som dagens skatt har. Vad den borgerliga alliansen vill är mer oklart. Den säger att den vill ersätta fastighetsskatten med andra skatter och avgifter om så är möjligt.

Brasklappen ”om så är möjligt” visar att när det gäller fastighetsskatten har de borgerliga blivit sin egen propagandas fånge. Innerst inne är de förmodligen medvetna om att fastighetsskatten är en sund skatt. I de flesta länder anses det rimligt att ta ut en skatt som följer fastighetens värde, inte minst därför att värdestegringen till stor del beror på investeringar i samhällsstrukturen som det allmänna svarat för. Internationellt sett är den svenska fastighetsskatten låg.

Oundvikligt svek
Men att pedagogiskt förklara fastighetsskattens fördelar jämfört med andra skatter är inget som de borgerliga vill syssla med i valtider. Hellre försöker de lura i väljarna att den kan avskaffas utan problem. Vid en valseger kommer därmed de borgerliga vad de än väljer att göra hamna i en svekdebatt.

Inkomsterna från fastighetsskatten är i dag nära 30 miljarder. Att ersätta detta inkomstbortfall med andra skatter är inte lätt. Om man, som de borgerliga sagt sig vilja göra, ska finansiera avskaffandet inom boendesektorn kan de ta bort avdragsrätten för räntor, höja reavinstskatten eller försämra möjligheten till uppskov med denna vid försäljning. Att enbart införa en kommunal avgift räcker inte långt.

Men ingen av dessa tänkbara åtgärder är problemfri. Ett avskaffande av avdragsrätten slår hårt mot familjer som lånat pengar till sin bostad utifrån en boendekalkyl som bygger på att avdragsrätten behålls. En slopad eller kraftigt sänkt fas-tighetsskatt leder till en stark värdestegring på villor och bostadsrätter på orter där priserna redan är höga. Vinnare blir hushåll som skaffat sin bostad för länge sedan, alltså äldre personer med i regel goda inkomster. Förlorare blir yngre familjer som tvingas skuldsätta sig ännu mer för att skaffa sin första egna bostad.

Slår ojämnt
Alternativet är att finansiera inkomstbortfallet med skatter utanför boendesektorn. Men vilka ska det vara? Momsen? Energiskatten? Inkomstskatten? Följden blir då att finansieringen vältras över även på hushåll som inte drar minsta nytta av att fastighetsskatten försvinner.

Det är främst kristdemokraternas Göran Hägglund som tvingat fram detta falskspel inom alliansen. Övriga partiledare har hållit god min i elakt spel. Hellre än att förlora väljare till kristdemokraterna ställer de ut orealistiska löften som de sedan tänker smita ifrån.
Förhoppningsvis genomskådar väljarna skojeriet före valet. För dem som inte gör det väntar flera obehagliga överraskningar vid en borgerlig valseger.