Effektiviseringar och ny teknik ger färre nya jobb. Men bara för en tid. Myten om ”jobblös tillväxt” stämmer inte på lång sikt, enligt en ny rapport från myndigheten ITPS.

Nästa år har Volvo ungefär lika många anställda som för ett år sedan, enligt Volvos koncernchef Leif Johansson. Ändå är Volvo ett av Sveriges mest vinstdrivande företag.Den senaste kvartalsrapporten var den starkaste hittills. Vinsten var högre än någonsin, och 20.000 fler Volvobilar kommer enligt planerna att säljas nästa år.

Att det ändå inte blir fler anställda beror på att Volvo hela tiden ökar sin produktivitet, med lika många anställda kan man göra lika många eller till och med fler bilar. Volvo ökar sin produktivitet med omkring 5 procent per år. Försäljningen måste därmed öka med mer än 5 procent varje år för att över huvud taget ge ett enda nytt jobb.

Detta är grunden bakom teorin om jobblös tillväxt. Företag blir allt rikare genom effektivisering och teknisk utveckling, men denna tillväxt skapar inga nya jobb. Myndigheten ITPS har granskat om teorin stämde för Sverige mellan 1980 och 2000.

Tekniken lyfter
Den fann också ett samband. Snabb tillväxt i produktiviteten ger långsammare tillväxt i sysselsättningen och vice versa.
Men bara på kort sikt. På längre sikt ger ny teknik och högre effektivitet bara fördelar, även när det gäller sysselsättningen.

– Att produktiviteten skulle dämpa sysselsättningen håller bara på medellång sikt, mellan fem och femton år. Oron över att vi aldrig kommer att få hög sysselsättning igen är alltså inte befogad, säger Lars Fredrik Andersson på ITPS.

Att sambandet inte gäller på lång sikt beror på att ny teknik och effektiviseringar gör folk rikare. Ekonomin skapar då ett jämviktsförhållande. Den nyvunna inkomstökningen spenderas och i takt med att konsumtionen ökar så skapas lika många nya jobb som de jobb som försvinner, fast på andra marknader.

Sedan slutet av 1800-talet har både produktivitet och inkomster niodubblats, vilket skapat många nya marknader i ekonomin.
Det här gäller för ekonomin i stort. När rapporten skärskådar olika sektorer blir bilden lite annorlunda.

– Det finns en väldigt tydligt negativt samband i den primära sektorn, alltså för jordbruk och liknande. Där har jobb försvunnit, säger Lars Fredrik Andersson.

När effektiviseringarna  inom lantbruket ökade så försvann jobb helt enkelt för att vårt behov av jordbruksvaror var mättat. Om produktionen av ett kilo vetemjöl gick tio gånger snabbare så tiodubblade vi för den skull inte vår konsumtion av vetemjöl.
Tidigare gick de arbetslösa lantarbetarna till tillverkningsindustrin, men där är i dag produktivitetsökningen som störst och få nya jobb skapas.

Tjänster före varor
Dessbättre fortsätter ny teknik att höja svenskarnas inkomster, och dessa pengar läggs allt mer på tjänster. Tjänster är också ännu mer beroende av inkomstökningar än varor. Får vi högre inkomster ökar vi köpen av tjänster mer än köpen av varor.

– Men här är det lågproduktiva tjänsteyrken som skapas. Det är personalintensiva tjänster som hälso- och sjukvård, och olika
företagstjänster som datakon-sulter, säger Lars Fredrik Andersson.

– Det är svårt att öka produk-tiviteten, eftersom tjänsten består i att man lägger ned fysisk arbetstid. Men det behöver inte ses som något negativt, det ökar vår välfärd och människors välbefinnande.

Myten om jobblös tillväxt är alltså fel. Men vad händer i framtiden? Kommer tjänstemarknaden att mättas på samma sätt som jordbruksmarknaden mättades? Finns det då en fjärde sektor att gå till? Eller kommer varumarknaden att utvecklas så att vi åter kan få jobb inom tillverkningsindustrin? Att varumarknaden skulle mättas tror inte Lars Fredrik Andersson. Den svenska tillverk-
ningsindustrin ligger så bra till att den har stora utveck-lings-möjligheter globalt, men produk-tivitetstakten kommer att vara
fortsatt hög inom tillverkningsindustrin.

En väg, enligt Lars Fredrik Andersson, är att försöka öka produktiviteten inom tjänstesektorn och även låta den ta marknadsandelar internationellt.

– Det är naturligtvis positivt om olika tjänster kan expandera även i andra länder. Det finns många exempel på det inom bank och försäkringar, och inom andra sektorer kan det också finnas liknande möjligheter.

Frågan är dock om vi verkligen får nog av tjänster. Enligt en tidigare studie av Kommunförbundet kommer svenskarnas inkomster att öka med ytterligare 100 procent fram till 2040. Enligt studien är det då svårt att tro annat än att svenskarna också vill ha bättre och fler tjänster, som bättre vård, bättre datasupport och bättre både privata och offentliga tjänster. Något som svenskarna i takt med högre inkomster också blir beredda att betala för.