Norden lär Världsbanken om mänskliga rättigheter
Sverige och de övriga nordiska länderna har gemensamt skapat en fond för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet inom Världsbanken.
– Tillsammans med övriga Norden och de baltiska länderna försöker vi få Världsbanken mer lyhörd för mänskliga rättigenheter. Ett av de spår vi arbetar med har nu lett fram till den här fonden, säger Ulrika Sundberg på utrikesdepartementets enhet för utvecklingspolitik.
Enligt Ulrika Sundberg behövs också utbildning inom Världsbanken för att bättre förstå frågor som rör mänskliga rättigheter.
Världsbanken har ansvaret för fonden men det är länderna själva som måste söka pengar ur den.
Finns flera vägar
– Inom Världsbanken talar man om klientländer och det är upp till landet självt att identifiera de insatser som behövs. Det kan vara insatser för att bli av med försvinnanden, det kan handla om utbildning av poliser eller att upprätta ordentliga häktningsregister eller att öka rättssäkerheten i domstolarna.
– Men det är inte nödvändigtvis Världsbanken som ska göra insatsen. Det kan mycket väl bli till exempel FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter eller FN:s center för brottsförebyggande och straffrätt som ger den tekniska rådgivning som behövs.
– När det gäller fackföreningarnas roll och ställning i samhället eller sociala dialoger kanske också FN:s arbetsorganisation ILO blir indragna, säger Ulrika Sundberg.
Världsbanken har i olika sammanhang kritiserats för att inte väga in mänskliga rättigheter och sociala aspekter i sina hjälpprogram. På senare år har dock denna framtoning i stora stycken förändrats, även om vårens val av den mycket konservative Paul Wolfowitz som ny chef för Världsbanken av kritikerna har bedömts som ett möjligt steg tillbaka.