Haparandaborna går i turistskola

Förväntningarna är enorma på Ikea. Varuhuset invigs först den 15 november, men redan nu reser nyfikna norrbottningar till Haparanda för att se den 200 meter långa byggnaden. Foto: Pia Hanzi.

FLYTTLASSEN VÄNDER. Två miljoner shoppingturister om året väntas invadera Haparanda. Nu utbildas haparandaborna för att ta emot dem.

Totalt kommer 500 personer att gå den handels- och serviceutbildning som Lernia genomför på länsarbetsnämndens uppdrag. Det motsvarar nästan fem procent av Haparandas befolkning. En massutbildning, således. Det kan behövas. En vanlig lördag ska Haparanda, med drygt 10.000 invånare, ha 10.000 shoppingsugna norrbottningar, finländare, norrmän och ryssar på besök.

– Haparanda siktar på shoppingturism, förklarar Lars-Gunnar Lundström, utbildningsledare på Lernia. Våra elever lär sig inte bara att sälja. De ska få besökarna att vilja stanna och uppleva Haparanda.

Därför är kultur, lokal historia och finska språket lika viktiga ämnen i utbildningen som ekonomi. Eleverna ska veta att 70.000 finska barn evakuerades till Haparanda under andra världskriget, och att krigsbarnen har ett eget monument i staden. Berit Heikkilä, som just nu gör sin praktik på inredningsbutiken Jysk i Haparanda, sökte utbildningen för att komma tillbaka till detaljhandeln, där hon började sitt yrkesliv. De senaste sju åren har hon jobbat på callcenter.

Ytterligare en dimenson
– Jag har saknat direktkontakten med kunderna. På callcenter kan du bara jobba med rösten och ordvalet.

– Jag lessnade på att sitta i ett kobås med headset på huvudet, instämmer kurskamraten Christian Mantere. Även om jag lärde mig att tackla sura kunder.

– Jag tycker om att träffa folk och hjälpa till. Jag har gillat handel ända sedan jag sålde majblommor och kokosbollar i skolan.
Christian Mantere har flyttat till Haparanda från Piteå, utan att ha jobb klart och utan att ha någon anknytning till staden. Han är övertygad om att det ordnar sig. Den sortens optimism verkar typisk för dem som nu söker sig till handeln i Haparanda. Men alla passar inte i handeln, det är eleverna ense om. Varför är svårt att precisera. Mycket handlar om personlighet.

– En del ignorerar kunderna, andra pratar sönder dem, säger Berit Hei-kkilä.

För många av eleverna står ett jobb på Ikea överst på önskelistan. 1.850 personer har sökt de 125 platserna. För att få jobb på Ikea ska man omfatta ”Ikeaandan”. Gunnel Norman, varuhuschef på Ikea Haparanda-Tornio, beskriver den som en vi-känsla och en beredskap att hugga i där det behövs i stället för att bara se till sin egen uppgift.

Stressfaktorn viktig
– Jag söker efter personer som är ödmjuka och har en vilja att möta kunden. Man ska trivas där ute där det kokar.

– Tvåspråkighet är ett plus, men inte ett krav. Åldern ser vi inte alls till.

Handels- och serviceutbildningen vänder sig till arbetssökande och personer som är på väg att bli arbetslösa. Eleverna är i åldrarna 20 till 62 år, och 35 procent är män. Men det är tydligt att de långtidsarbetslösa inte har kommit i första hand.

– De som är närmast arbetsmarknaden och har mest på fötterna tar vi in först, säger Lars-Gunnar Lundström.

– Man kan inte förvänta sig att nya företag ska anställa många rehab-personer, säger arbetsförmedlaren Lars-Henrik Bucht. De måste ha exakt rätt personal när de startar.

FAKTA: Hög arbetslöshet

Läs också: Haparanda sätter sig på kartan