/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/2306bucht.jpg
Kommunalrådet Lars-Henrik Bucht litar på kalkylerna. Håller de så har Haparandaborna en invasion på två miljoner besökare att vänta. Foto: Pia Hanzi.

FLYTLASSEN VÄNDER. När Ingvar Kamprad granskar kartan och sätter fingret på Haparanda förändrar det mer än 30 år av regionalpolitik.

Allt är upp och ner i Haparanda. Gatorna är uppbrutna över hela stan. Där nya butiker och hotell ska öppnas pågår värsta byggrushen. Huspriserna stiger, det är nära 30 grader varmt och vägarbetarna sliter till sent i kvällssolen. Haparanda började en ny tideräkning den 8 juni 2005. Maria Jaakkola, som jobbar på resebyrån R-Line vid busstationen, minns precis hur det var.

– Haparanda höll på att somna. Lite Ikearykten hade jag hört, men ingen trodde att det skulle bli något. I Luleå kanske, men inte här. Och så plötsligt!

– Folk strömmade till torget. Vi stod där som fågelholkar och tittade upp mot Ikeaflaggorna som kommunalrådet hade hissat. Jag såg polismän ta fram sina digitalkameror och knäppa bilder för familjealbumet.

Haparanda hade vunnit matchen mot en rad kommuner i Västerbotten, Norrbotten och norra Finland. Det tog tid att fatta. Bara kommunledningen var riktigt förberedd.

– Läget fällde utslaget, säger Sven-Erik Bucht, kommunalråd (s) i Haparanda.

Vana bilåkare
Han visar kartor där Haparanda framstår som världens centrum. Inom 90 minuters restid bor 470.000 människor, varav drygt hälften på finska sidan. Utökas cirkeln runt Haparanda till tre timmars bilkörning – en baggis för norrlänningar – så finns ett kundunderlag på 820.000 personer. Som en bonus finns köpstarka människor i Nordnorge och Murmansk. Detta såg Ikea, som också visste att bara några få områden i Sverige har lika stort kundunderlag.

– I Haparanda kan kunderna tala finska och bli förstådda, tillägger Sven-Erik Bucht. Fem mil längre västerut funkar inte det.
I ett slag tycktes alla kurvor vända för Haparanda. Ikea är en magnet för annan handel, och på några dagar hade kommunen sålt all mark kring varuhuset.

Investerarna räknar med en växande ”shoppingturism”. Det betyder att inköp ses som ett nöje, värt att resa långt för. När familjen ändå sätter sig i bilen är det naturligt att planera in bio, övernattning och ett besök på Alko i Torneå, där vodkan kostar hälften så mycket som på Systembolaget. Alla skoterleder och grillplatser som Haparanda har byggt för att hålla sina arbetslösa igång kan visa sig guld värda för denna besöksindustri.

Sedan 1999 arbetar Haparanda och Torneå för att bygga ihop de båda städerna, som redan delar på skolor, avloppsrening, fjärrvärme och fritidsanläggningar. Visionen blir nu verklighet snabbare än någon vågat hoppas. I stället för de 30.000 kvadratmeter handelsyta som planerades från början blir det 150.000.

Ingenmanslandet kring själva gränsen kommer att vara helt bebyggt år 2009. Bland annat planerar fastighetsägaren Akelius ett 16 våningar högt hotell, där gästerna ska kunna gå mellan Sverige och Finland inne i byggnaden. På några år investeras närmare tre miljarder i Haparanda. Totalt räknar kommunen med 1.000 nya jobb. Bara 125 av dem finns på Ikea. Resten är kringjobb i butiker, restauranger och hotell, men också i äldreomsorg och i helgöppna dagis för barn till handelsanställda. Omräknat till en ort av Stockholms storlek motsvarar det minst 100.000 nya jobb.

Öppnar en dörr
– De flesta är chaufförer, fastighetsskötare och andra LO-jobb som inte kräver så mycket formell utbildning, påpekar arbetsförmedlaren Lars-Henrik Bucht. Det är jättebra ingångsjobb för ungdomar, och en bra chans för arbetslösa att komma tillbaka.

Arbetslösa har Haparanda än så länge gott om. I många år har Haparanda och övriga Tornedalen haft högre arbetslöshet och fler förtidspensionärer än resten av landet.

– Arbetsförmedlingen här har varit en åtgärdsförmedling, säger Lars-Henrik Bucht. Om vi har förmedlat jobb, så har det varit i kombination med flytt. När jag gick på gymnasiet var det självklart att man skulle flytta.

Nu vänder det. Tornedalingar från hela Sverige har hört vad som är på gång och söker sig hemåt. Mitt under intervjun med LO-Tidningen får Lars-Henrik Bucht telefonsamtal från en tekniker på Volvo i Göteborg som frågar om jobb på Ikea. Under två dagar i Haparanda stöter vi på flera unga människor, alla med finskt påbrå, som har flyttat upp från övriga Sverige och räknar med jobb.

Trots konkurrens från arbetssökande söderifrån räknar Lars-Henrik Bucht med att tillväxten i Haparanda ska minska arbetslösheten redan i år. Men jobben går i första hand till dem som står nära arbetsmarknaden, inte till de långtidsarbetslösa.
Haparandas arbetsmarknad får kraftig slagsida mot handel och service. Kraven på de arbetssökande handlar inte om utbildning, utan om personlighet.

Vad gör den tornedaling som inte känner sig serviceminded?

– Det blir andra jobb också, svarar kommunalrådet. Bland annat byggs ett nytt, supermodernt fängelse i Haparanda. Och så finns Outokumpus stålverk i Torneå.

– Men servicejobb är säkrare än industrijobb. De kan inte flytta till Kina.

Det går inte att slå hål på kommunalrådets eller arbetsförmedlingens optimism. Men tvivlare finns. På restaurang Leilani tar Peter Danell en vårrulle före pizzan. Han är gammal Haparandabo som har flyttat hem efter ett yrkesliv i södra Sverige, och han är bekymrad över det han ser. Peter Danell skuggar ögonen med handen mot det starka kvällsljuset, sänker rösten och säger liksom i förtroende:

– Jag är skraj. Det finns inte underlag för så mycket butiker. Jag är inte emot utveckling, men med den här racerfarten… Det är vansinne.

De skeptiska är förmodligen en liten minoritet. Lars-Henrik Bucht litar lugnt på Ikeas kalkyler. Men han medger att den mentala omställningen kan bli stor för många Haparandabor n&
auml;r två miljoner besökare om året rullar in.

– Helt går det nog inte att förbereda sig. Att inte längre vara ensam vid bankomaten och på parkeringen, utan ha en kö framför sig… Ingenting i Haparanda blir som förr.

FAKTA: Här bor 2,5 miljoner människor
47.000 invånare bor inom 1,5 timmars resväg med bil från Haparanda, ytterligare 821.000 inom tre timmar och 965.000 kan åka till Haparanda inom 4,5 timmar. 2,5 miljoner bor inom ett större området som omfattar Nordnorge och Nordryssland.

Läs också: 500 haparandabor lär sig ta emot turister