På tisdagen meddelade finansminister Pär Nuder att de nya taxeringsvärdena inte kommer att följas av höjd fastighetsskatt. Åtminstone inte nu. Nuder vill i stället invänta den översyn och det nya bostadsfinansieringssystem som ska införas 2008.

Fastighetsskatten kom till som en del av skattereformen 1991. Allt sparande som genererar vinster skulle beskattas lika, vare sig det är sparande på bank eller i bostäder.

Konstruktionen skulle också garantera att det procentuellt blev likvärdiga skattesatser hur man än sparar. Men, den enorma värdeutvecklingen på bostäder har utsatt konstruktionen för hårda prov.

Begränsningsregeln, som säger att fastighetsskatten aldrig ska kunna överstiga en viss procent av inkomsten, ska undanröja de mest flagranta hoten om att människor annars skulle bli tvungna att lämna sina hem.

Borgerliga problem
Men även de borgerliga partierna stångas med frågan.

Under Carl Bildt var moderaterna för en fastighetsskatt, även om de ansåg att den skulle sänkas. Under Bo Lundgren var moderaterna emot fastighetsskatt (trots att Bo Lundgren personligen tidigare uttalat sig för den). Under Fredrik Reinfeldt kunde moderaterna återigen mycket väl tänka sig en fastighetsskatt för att åter, under Almedalsveckan i år, prata sig samman med de övriga borgerliga partierna mot en fastighetsskatt.

Ger 28 miljarder
Den största svårigheten är att fastighetsskatten ändå inbringar 28 miljarder kronor varje år till statskassan, något som varken socialdemokrater eller den borgerliga alliansen ännu har sagt hur de ska kompensera om fastighetsskatten tas bort helt.

Dessutom finansierar fastighetsskatten de ränteavdrag som villaägare åtnjuter. För socialdemokraterna är dilemmat att ränteavdragen också omfördelar inkomster och gör att även hushåll med lägre inkomster lättare kan köpa hus.

Att kasta ut ränteavdragen tillsammans med fastighetsskatten skulle därmed vara att ge med den ena handen och ta med den andra, fast från delvis olika inkomstgrupper.