Karriären tog fart längs spåren

Lars Ohlys engagemang är det inget fel på. Det finns både i politiken och på Stadions läktare när Djurgården har hemmamatch. Här är det domaren som framkallar missnöjesvrålet från vänsterledaren. Foto: Yvonne Åsell.

Vänsterpartiet ska vinna väljare med en intensiv satsning på fler anställda inom den offentliga sektorn. Arbete åt alla och en generell välfärd som både försvaras och förstärks är därför två teman som går i varandra och som Lars Ohly kan tala hur länge som helst om.

Omgivna av löpsedlar som skriker ut att Djurgården har vunnit ett par svenska mästerskap i fotboll under 2000-talet ska vi på tjänsterummet i riksdagen samtala om vänsterpartiets viktigaste valfrågor.

– De – löpsedlarna – är det vackraste och viktigaste på rummet, säger han och berättar om sitt säsongskort och att han ogärna missar en hemmamatch för blåränderna. För undertecknad med ett blåvitt hjärta är inramningen tung, men vi enas om att båda lagen har en strålande framtid.

Om valmanifestet ger vänsterpartiet en strålande framtid återstår däremot att se. Men det som ska vinna röster åt Ohlys gäng innehåller tre topprankade ämnen eller teman: arbete åt alla, utbyggd generell välfärd och internationell solidaritet – som inbegriper en radikal svensk utrikespolitik.

– De första två områdena går i varandra, säger han. Kampen för allas rätt till ett arbete handlar mycket om att förstärka den offentliga sektorn och skapa en bättre skola, dagis och äldreomsorg. 

Kritik som inte biter
Att vänsterpartiets krav på 200.000 nya jobb inom offentlig sektor kritiserats både inom och utanför partiet, och beskrivits som direkt orealistiskt och önsketänkande, får honom inte att svaja i argumentationen.

– Den offentliga sektorn är ingen tärande del av samhällsekonomin. Den kan tvärtom i många delar vara en motor som också drar med sig den privata sektorn, säger han och exemplifierar med att skolor och daghem byggs av privata byggföretag, att medicinsk teknik eller andra hjälpmedel i vården och omsorgen tillverkas och säljs av privata företag och så vidare.

Den kraftigt ökade bemanningen som vänsterpartiet förordar speglar, enligt Lars Ohly, reella behov inom en rad offentliga
verksamheter och han ägnar därför inte många sekunder åt den argumentationen.

– Men insatserna löser inte arbetslöshetsproblematiken även om de bidrar. Lösningen handlar inte heller om mer eller mindre av Ams-insatser. Det är ekonomisk politik som påverkar arbetslösheten. Generella insatser som stimulerar företagande och en rättvis fördelning av vad som produceras driver på den ekonomiska tillväxten.

Lars Ohly lånar gärna en gammal LO-devis om att rättvisa är produktivt.

– Alliansen förstår inte detta, säger han. Skattesänkningar för dem som redan har i överflöd stimulerar inte ekonomin ett enda dugg. Men mer pengar till dem som har knappa marginaler innebär att allt går till konsumtion och hjulen snurrar snabbare, säger Lars Ohly.

Arbetsmarknadspolitiken är i vänsterpartiets värld främst en central och omistlig del av att stötta individer som hamnat utanför av något skäl. Och även om han berömmer sig om att föredra breda generella insatser medger han att undantag ibland kan vara viktiga.

– Plusjobben är en sådan åtgärd. De motiveras av att så många varit arbetslösa så länge att det krävs riktade speciella insatser för
att ge dem en ny chans.

Räknar lågt
Den andra stora utmaningen som också innebär en möjlighet att skapa nya jobb och ny utveckling är i Lars Ohlys värld
energiomställning. Här finns, enligt vänsterledaren, minst 170.000 nya jobb och dessutom exportchanser som är fantastiska.

– Vi har låtit branschorganisationer och myndigheter skatta hur många jobb som det kan vara frågan om. Och 170.000 är lågt räknat. Men en avgörande förutsättning är att det finns stabilt och långsiktigt politiskt stöd för omläggningen. Utan det blir det inga
investeringar och heller inga jobb, säger han.

Under rubriken generell välfärd brinner Lars Ohly intensivast för högre tak i försäkringarna, inte minst a-kassan som aldrig haft samma ersättningsnivåer som sjuk- och föräldraförsäkringen.

– Redan på den tiden då jag arbetade som tågmästare diskuterade vi mycket kring de olika ersättningsnivåerna. Varför var ersättningen högre vid sjukdom än vid arbetslöshet? Det var obegripligt då liksom nu, och de två systemen måste därför jämställas, säger han.

Pensionssystemet har han och vänsterpartiet som bekant inte mycket till övers för. Risken för en del av den framtida pensionen har, enligt kritiken, vältrats över på den enskilda genom placeringen av en premie.

– Det innebär att spela på lotteri och är helt felaktigt, säger han.

Närmar sig mål
Bland de mest omdebatterade socialförsäkringarna framstår sjukförsäkringen som den gångna mandatperiodens absoluta nummer ett. År 2002 nåddes ett svårslaget rekord då 330.000 till 340.000 människor under en enskild månad fick ersättning från försäkringskassan. I dag har utvecklingen vänt och den utlovade halvering fram till slutet av 2008 är inom räckhåll.

– Men det återstår en del att göra. Inte minst företagshälsovården måste återupprättas som en förebyggande insats, säger Lars Ohly.

Den av och till uppflammande debatten om fusk i försäkringssystemet ser varken han eller vänsterpartiet som något huvudproblem.

– De som tror det har fel fokus och kommer därför alltid med fel lösningar. Fusk har alltid förekommit och det ska självklart bekämpas så snart det upptäcks. Men en liten del fuskare är inte huvudproblemet inom sjukförsäkringen. Det är de många sjukskrivna, utslitna och söndervärkta som måste ges en rimlig chans att komma tillbaka genom en bättre rehabilitering.
Om sjukförsäkring
en varit den hetaste frågan på socialförsäkringsområdet har kollektivavtalens ställning varit motsvarigheten på arbetsmarknaden. Och vänsterpartiets försvar av den svenska modellen med kollektivavtal är solitt.

– Stödet för kollektivavtalen inbegriper också stöd för en fortsatt oinskränkt konflikträtt. Det ena förutsätter det andra.
Centerns franskinspirerade förslag om sämre anställningstrygghet för alla under 26 år skrattar han rått åt: Hur ska jobben bli fler
bara för att ungdomar kan sparkas hur som helst och utan motivering, frågar han retoriskt.

– Nej, deras felaktiga analys innebär fel förslag till lösning. Vi ska utveckla kollektivavtalen, arbetsrätten och de sociala försäkringarna – inte avveckla dem.

FAKTA: Lars Ohly
Född: 13 januari 1957 i Spånga utanför Stockholm.
Bor: Bostadsrätt på Södermalm.
Familj: Sambo och två barn.
Karriär: Tågmästare på SJ, medlem i partistyrelsen för vänsterpartiet 1987, partisekreterare 1994 och partiordförande 2004.
Fritidsintresse: Djurgården, missar sällan en match.

5 snabba v-svar om arbetsrätten:

• Ska arbetsgivare lockas att anställa eller behålla äldre arbetskraft till lägre sociala kostnader? Nej. (Men för vissa äldre grupper med lång arbetslöshet kan särskilda insatser behövas.)
• Ska det finnas ungdomsavtal med lägre löner och sämre  anställningsskydd än för andra grupper?Nej.
• Ska medlares be­­fogenheter att skjuta upp/ställa in varslade stridsåtgärder öka?
• Behövs en proportionalitetsregel i konflikträtten? Nej.
• Ska sympati­­-åt­gärder förbjudas? Nej.

Läs också: Maria snookar rätt på 40.000 jobb
Läs också: Göran vill se mer skräddarsytt

Nästa vecka:
Maud Olofsson dansar mot valet.