EU:s regler om jourarbetstid och dygnsvila betyder nya scheman och nyrekrytering i sjukvård och omsorg. Trycket ökar på att också Sverige ska tillåta individuella avsteg från regeln om maximalt 48 timmars arbetsvecka.

Anpassningen av de svenska arbetstiderna till EU:s regler ska vara klar vid årsskiftet. Allt jourarbete påverkas och det får stora konsekvenser för den svenska vården, ambulansverksamhet och kommunernas omsorg. Då slår verkningarna av två EU-domar, Simap och Jaeger, igenom. Domarna slår fast att jourtid är arbetstid även om den som har jouren kan vila, och att kompensationen ska tas ut direkt när dygnsvilan bryts.

Samtidigt ska regeln i arbetstidsdirektivet om minst elva timmars dygnsvila börja tillämpas. I alla landsting och kommuner förbereds omorganisationer i form av sammanslagningar av jourer samt att visst jourarbete överförs till beredskap i hemmen, som inte räknas som arbetstid. Nyrekryteringar av främst läkare kan bli nödvändiga.

Hälsorisk
Den populära tvättstugemodellen, som går ut på att anställda inom vård och omsorg själva lägger sitt arbetstidsschema, blir svårare att få ihop. Många väljer att koncentrera arbetet för att få sammanhängande ledighet, vilket kan bli svårare med regeln om elva timmars dygnsvila. Men den kan också få positiva effekter på anställdas hälsa och säkerhet, anser Jan Svensson, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Arbetsgivaren får minskad möjlighet att ha arbetskraften på jobbet eftersom taket blir 48 timmar i veckan mot i dag 56 timmar. Det blir ett bortfall för arbetsgivaren och mindre i plånboken för arbetstagarna, säger Jan Svensson.

Den svenska regeringen har hoppats att få bort effekterna av jourtidsdomarna genom en revidering av arbetstidsdirektivet. För drygt en vecka sedan misslyckades emellertid ministrarna i rådet att komma vidare med ett nytt direktiv. Flera länder vill ha kvar opt out – som är möjligheten att genom individuella överenskommelser göra avsteg från maximalt 48 timmars arbetsvecka. Storbritannien men också Tyskland, Polen, Slovakien och de baltiska länderna blockerar alla beslut som skulle leda till en utfasning av opt outen.

Sverige pressas
Sverige är berett att kompromissa om dessa överenskommelser om veckoarbetstiden för att få bort verkningarna av Simap och Jaeger. Men alla sådana försök har misslyckats. Risken är nu att trycket ökar på att också Sverige ska tillåta individuella avtal om längre arbetsvecka, enligt Gustaf Lindgren på näringsdepartementet.
 
– Det blir sista utvägen om EU:s rättsregler får alltför stora konsekvenser. Regeringen kan få svårt att motivera att bara Sverige ska förbjuda opt out, säger även Jan Svensson.

Sådana individuella undantag är förbjudna endast i de nordiska länderna. I Storbritannien används möjligheten i stor utsträckning
i handel, vård och omsorg. Många unga kvinnor går med på överenskommelser som tvingar dem till drygt 60 timmars arbetsvecka.

Nästa gång arbetstidsdirektivet kommer upp i ministerrådet blir sannolikt i december med Finland som ordförandeland. Europafacket driver hårt att opt out ska fasas ut och att Simaps och Jaegers jourregler ska få fullt genomslag. Att tillåta opt out och motarbeta de båda domarna är ett hot mot det sociala Europa, anser Europafackets generalsekretare John Monks.

FAKTA: 56 timmar är gränsen

  • Svensk arbetstidslag tillåter maximalt 40 timmar i veckan plus 12 timmars jour och 4 övertidstimmar, sammanlagt 56 timmar.
  • EU:s regel är maximalt 48 timmar och att all jourtid ska räknas som arbetstid. EU-reglerna får genomslag i Sverige den 1 januari 2007.

Läs också: EU:s konstitution skjuts framåt