LO och Svenskt Näringsliv beslutade förra året att dela ut 35 miljarder kronor extra till arbetare som berörs av avtalspensionen STP. Men till 1.500 pensionärer når pengarna aldrig fram.

Det handlar om arbetare födda 1932 och 1933 som har jobbat i privata företag en del av sitt liv och sedan fått jobb i kommuner, landsting, staten eller kyrkan. Också de som blivit tjänstemän i det privata näringslivet berörs. När de bytte arbete fick de skriva på en fullmakt, som innebar att de lämnade över sin intjänade STP-pension till den nya arbetsgivarens pensionsbolag.
 
Det bolaget ska betala ut hela avtalspensionen, både för tiden som privatanställd arbetare och för andra anställningar. AMF Pension (som förvaltar STP) skickar över pengar till det nya bolaget, som motsvarar den intjänade STP-pensionen. Men när AMF Pension delar ut extra pengar till STP-pensionärerna får de 1.500 som bytt arbetsgivare inte ett öre mer i pension. Trots att AMF Pension skickar över extra pengar även för deras pensioner.

Det här har blivit särskilt tydligt det senaste året. Våren 2005 beslutade nämligen LO och Svenskt Näringsliv (som äger AMF Pension) att ett överskott på 35 miljarder i STP-sparbössan skulle delas ut till dem som tjänat in STP-pension. Det har höjt avtalspensionen med omkring 30 procent för vanliga STP-pensionärer. Men inte för de 1.500 som bytt jobb.

Tekniken hindrar
– Det är tekniskt alltför svårt att skilja ut återbäringspengarna till de av våra pensionärer som har tjänat in STP-pension på tidigare jobb, förklarar Bengt Emriksson, vd för Kyrkans Pensionskassa.

– Våra datasystem är byggda för det regelverk som har gällt hittills. Att AMF Pension skickar extra pengar kan vi inte anpassa våra system för. Så extrapengarna stannar i våra kollektiva fonder.

– Det här är jättetråkigt för dem som drabbas, säger Birgitta Palmgren, chef för AMF Pensions utbetalningar av avtalspensioner. Men vi kan ingenting göra.

KPA, Kyrkans Pensionskassa med flera begår inget fel, betonar Annika Falk, pensionsförhandlare vid Kommunal.
– De personer det handlar om får den pension de har rätt till enligt kollektivavtal. Därför är det här inget som vi kan tvista om.

De flesta av de 1.500 berörda pensionärerna har tjänat in ganska lite STP-pension, enligt Birgitta Palmgren. Många missar högst en hundralapp i månaden.

Men Kurt Beckman, pensionär i Borghamn, förlorar mer än så. Han var byggnadsarbetare under den största delen av sitt yrkesliv och tjänade in till en bra avtalspension. De sista fem åren före pensioneringen, då det var ont om byggjobb, fick han nöja sig med en säsongsanställning inom kyrkan.

– Om alla pengar som AMF Pension för över till Kyrkans Pensionskassa för min pension hade kommit mig tillgodo så skulle jag ha fått ett antal hundralappar mer i månaden, säger han. Det är inte roligt att tänka på.

FAKTA: Överskott på 35 miljarder kronor
Förutom den allmänna pensionen har de flesta anställda en kompletterande pension genom kollektivavtal. För arbetare i privata företag heter den Avtalspension SAF-LO. Den infördes 1996.

Dessförinnan gällde ett annat pensionsavtal, STP. Det innebar att den anställde lovades en viss, förutbestämd pension. Den var tio procent av lönen de tre bästa åren mellan 55 och 59 års ålder, förutsatt att den anställde hade jobbat i minst 30 år.

För att klara det här pensionslöftet satte arbetsgivarna av pengar. Pengarna förvaltades av AMF Pension. Avsättningarna visade sig vara onödigt stora. Tillsammans med lyckad förvaltning hos AMF Pension resulterade det i ett rejält överskott. Våren 2005 beslutade LO och Svenskt Näringsliv att 35 miljarder kronor av överskottet skulle delas ut till STP-pensionärerna.

Pengarna fördelas i proportion till hur mycket den enskilde har tjänat in. I snitt blir det 25.000 kronor per person (utspritt under hela tiden som pensionär), men skillnaderna mellan olika individer blir stora.