Det pågår alltid en strid, en strid om människors uppfattning om vad som händer, om vad som är sant och om vad som är falskt. Den som kan vinna striden om bilderna över verkligheten, om vad som synes ske, vinner också makten över vad som måste förändras.
Bilderna av vad som sker formas i medierna, i samtalet mellan människor och i människors huvuden. Bildernas byggstenar är de ord som är vårt tal och våra tankar. Den som kan skapa nya ord skapar samtidigt nya tankar, nya bilder. Bilder som ska ge makten legitimitet och skrämma till anpassning.
Därför uppstår nya ord. Så här kan de låta:
”I den helt nya och globaliserade värld vi nu lever i måste alla individer vara flexibla och motiverade. Nyckeln till framgång ligger i ett modernt, starkt och tydligt ledarskap som ger rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt. Kvalitet i alla relationer mellan medarbetare måste säkerställas och här utgör kundbegreppet en central funktion för att skapa dynamiska och tydliga roller mellan ledare och medarbetare.
Globaliseringen innebär att ständigt lärande och stegvisa förbättringar är starka framgångsfaktorer. Globaliseringen innebär också med nödvändighet att lagar och avtal måste bli mer moderna och flexibla för att göra olika lokala lösningar möjliga, lösningar som öppnar för en anpassning till snabba strukturella förändringar.
Men, och detta är det nya och revolutionerande, bara om allt detta dessutom kompletteras med flexicurity är det möjligt för företagen att bli strategiska spelare i en ny helt globaliserad värld.
Med flexicurity blir det möjligt att skapa ett ledarskap som kan stödja medarbetarna i att utveckla rätt kompetens som bas för en stark motivation i en flexibel organisation där alla kan känna sig som individer.”
Skrämmande bild
Så kan de låta, man tar sig för pannan. Ord staplade på hög till ett ändlöst trams, men ett farligt trams för det är svårt att förstå och att granska. Orden skapar en hotfull bild. En bild som ska ge makten legitimitet och skrämma till anpassning.
Och nu, ytterligare ett nytt ord, flexicurity som får den ene efter den andre att tala länge och djupt om detta fantastiska. Även fackliga företrädare uttalar sig intresserat om detta fenomen som är lösningen på, om inte alla, så de flesta problem inför framtiden. Ett nytt ord, flexicurity, och alla traskar snällt patrull. Det är ett språkligt och intellektuellt magplask som saknar motstycke. Hur kan det som är så enkelt bli så krångligt.
Av ett enda och mycket enkelt skäl för om man istället säger:
”Sant är att flexicurity innebär att alla arbetsgivare ska ha en helt oreglerad rätt att närsomhelst och hursomhelst sparka den har lust att sparka, utan motivering”, då skulle ingen enda traska patrull. Då är det nödvändigt att dölja det som är sant i krångliga ord som låter moderna men är falska. Jag uppmanar härmed samtliga fackligt förtroendevalda och medlemmar, traska inte patrull! De arbetsgivare som talar djup och länge om flexicurity har inte tänkt klurigare än ungefär så här: Den som äter är den som skiter, alltså ska den som anställer också vara den som sparkar folk.
Ungefär så smarta är de, impas inte!
Ingemar Göransson
Utredare på LO
Maila redaktionen
