Östeuropéer tar över svensk skogsvård
Arbetare från öst är på god väg att ta över skogsvården. Den stora tillgången på utländsk arbetskraft pressar ner ackordslönen för skogsplantering.
I norra Sverige kommer erfarna skogsarbetare som har brukat få säsongsanställning att bli utan jobb i år, hävdar Skogs- och träfacket i Västerbotten. Det samma gäller skolungdomar, som har haft skogsplanteringen som sommarjobb. De ersätts av polacker och litauer.
– För första gången har Sveaskog (en av de största skogsägarna i Norrland) lagt ut all röjning och plantering på anbud, säger Gustav Johansson, ombudsman för Skogs- och träfacket i Västerbotten. Entreprenörer utifrån har tagit en stor del av kakan. De använder i princip bara utländsk arbetskraft.
Sydsvenskarna skyr jobbet
Arbetsförmedlingen i Umeå har organiserat resor till Litauen i samarbete med entreprenadföretagen för att underlätta rekryteringen. Totalt räknar facket med 200 till 300 utländska arbetare bara i Västerbotten. I södra Sverige, där planteringssäsongen är i full gång, är det just nu svårt att hitta svenskar i skogen. Skogs- och träfackets avdelningar i Sydsverige har sökt upp planterarna de senaste veckorna för att informera om skyddsutrusning och lönevillkor.
– Jag har träffat omkring 20 polacker och litauer, men inte stött på en enda svensk, säger Ove Gustavsson, regionalt skyddsombud i avdelning 14 i Ljungby.
De utländska arbetarna ska avlönas enligt samma avtal som de svenska. Avtalet medger att tillfälligt anställda inom skogsvården får ren ackordslön, alltså betalning per planta. Avtalet garanterar dock en lägsta timlön, som är 80:58 kronor för planterare med mindre än ett års erfarenhet.
Ackordslönen var tänkt som en möjlighet att tjäna bra på skogsplantering, enligt Skogs- och trä-facket. Avsikten var aldrig att någon
skulle hamna på minimilönen.
– Men de utländska arbetarna hamnar lätt på avtalets lägstalöner, säger Anders Karlsson, regionalt skyddsombud i avdelning 15. I den mån de har erfarenhet från hemlandet har de svårt att visa det.
– Sedan finns ju misstanken att kollektivavtalet inte alltid följs. Språkproblem gör det svårt för oss att kontrollera.
Skogsvårdsföretagen hävdar att de tar in arbetskraft från utlandet därför att det inte finns svensk att tillgå.
Olika bilder av läget
– Vi planterar från maj till september. Skolungdomarna är inte lediga hela den tiden, säger Arvid Eckerskog, som driver ett skogsvårdsföretag i Åsele i Västerbotten.
– Våra litauer får samma lön som svenskarna. Men närvaron är mycket högre bland utländska arbetare. De vill jobba på för att tjäna pengar och åka hem.
Men enligt Gunnar Kullman, själv en av de få heltidsanställda skogsarbetare som fortfarande finns kvar, är de svenska skogsarbetarna inte tillfrågade.
– Behovet av plantering är enormt, inte minst i Sydsverige där stormen Gudrun drog fram. Ändå fanns bara tolv platser som planterare anmälda till arbetsförmedlingarna i slutet av april, samtliga i Norrland. Företagen frågar inte efter svenskar. De tar in utländsk arbetskraft direkt.