Globaliseringen är inget hot mot svenska löner. Den kan tvärtom hjälpa till att höja reallönen, anser LO-ekonomerna. Men oavsett globalisering har vi blivit sämre på att skapa nya jobb.
 
Lagom till SIF:s stora affischkampanj om globaliseringshotet på temat ”Hur länge orkar Sverige behålla försprånget” lämnar LO-ekonomerna en rapport som går i helt motsatt riktning.

– Det målas upp en skrämmande bild av Kina som det stora hotet mot svenska löner. Vi vill visa en annan bild, säger LO:s chefekonom Dan Andersson.

Tvärsemot hotbilden har svenskarna höjt reallönen i takt med ökad internationalisering.

– Det är inte heller så att de yrkesgrupper som sägs vara mer utsatta för globalisering har fått lägre reallöner än andra, säger LO-ekonomen Albin Kainelainen.

Inte nödvändigtvis av ondo
Globaliseringen behöver inte heller pressa ned lönerna för de mest konkurrensutsatta yrkesgrupperna, om bara de svenska facken kan fördela löneutrymmet rättvist. Inte heller tyder något på att den del av vinsten som går till arbetstagarna är på väg att minska.

– Andelen som går till löntagarna har länge varit i stort sett konstant. Och vi ser inga tecken på att den ändras genom globaliseringen, säger Dan Andersson.

En faktor som kan pressa nedsvenska löner är om bytesförhållandet försämras. Det betyder att priserna på Sveriges exportvaror försämras i relation till importvarorna. Det är just vad som sker, men produktivitetsökningen är 20 gånger högre vilket alltså med god marginal uppväger fallet.

Lika barn leka bäst
Som ytterligare argument anför LO-ekonomerna att större delen av vår handel trots allt fortfarande sker med andra höglöneländer som Norge, Tyskland och Danmark.

– Så vi bör nog vara mer oroade över EMU-ländernas svaga utveckling än över Kinas expansion, säger Albin Kainelainen.
Smolk i bägaren är svårigheterna på arbetsmarkanden, men det har inte med globaliseringen att göra.

Jobb försvinner inte snabbare nu än tidigare, enligt LO-ekonomerna. Däremot har möjligheterna att skapa nya jobb försämrats, delvis beroende på att Riksbanken inte lyckats anpassa sin politik till den låga inflationen, delvis genom att statens och partssystemet inte lyckats motverka de negativa effekterna lika bra som tidigare, anser LO-ekonomerna.