Svenska barn ska vara skuldfria
Någon monstruös statsskuld hotar inte längre ekonomin. Kanske bör vi till och med betala av den skuld vi har kvar lite långsammare än i dag.
Sverige har låg statsskuld. Borta är talet om det ofantliga ”skuldberget”, vilket som mest var uppe i nästan 75 procent av bruttonationalprodukten BNP. I dag är skulden 50 procent, medan snittet för EU ännu inte nått under 60 procent av BNP, det krav som ställdes i Maastrichtöverenskommelsen.
Men regeringen nöjer sig inte. 2008 ska statsskulden vara nere i 39,9 procent. ”Sunda offentliga finanser är en fråga om rättvisa mot kommande generationer”, skriver den i finansplanen. Enligt Konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson är det rätt väg.
– Det är välkommet med hänsyn till demografin och att konjunkturen förbättras. Demografin blir permanent sämre med allt fler äldre i befolkningen. I det läget ska vi ha så liten statsskuld och så stora pensionsfonder som möjligt.
Oron kostar
Pengar till statsskulden garanteras av statens överskottsmål på 2 procents sparande över en konjunkturcykel. Men sparande är inte alltid av godo. När den japanska regeringen för tio år sedan inledde sin sanering av ekonomin ledde oron till att japanerna drastiskt minskade sin konsumtion. Det bidrog till att sänka ekonomin ännu mer. Ingemar Hansson anser dock att läget i Sverige nu är annorlunda.
– Sett i backspegeln var nog finanspolitiken visserligen alltför stram under 2004 eftersom det inte var något konjunkturellt starkt år. Men både 2006 och nästa år är väldigt konjunkturellt starka. I det läget är det bara bra att sparandet förbättras.
LO:s chefekonom Dan Andersson är dock inte lika säker.
– Det är en extrem skuldminskning som aviseras i finansplanen. Man kan inte driva upp en statsskuld för mycket, men å andra sidan är den senaste lågkonjunkturen den första sedan kriget som regeringen mött med att fortsätta minska statsskulden.
Jobb och offentlig sektor i vågskålen
Frågan är om regeringen hade kunnat använda pengarna för att minska arbetslösheten i stället för att minska statsskulden. TCO:s chefekonom Lena Hagman vill inte ställa statsskuldens storlek mot reformer, men anser att sysselsättningsreformer i sig är nödvändiga.
– Det viktiga är att få igång jobben. Det är huvudfrågan för TCO, och uppnår Sverige regeringens sysselsättningsmål får vi också in mer skattepengar, säger hon.
En annan aspekt på balansen mellan statsskuld och reformer är den offentliga sektorns storlek. Samtidigt som statsskulden har minskat har nämligen också den offentliga sektorn minskat som andel av BNP.
– Det förvånar mig en del, säger Dan Andersson.
– Att minska statskulden är en sak, men budgetsystemet bör vara neutralt och inställt på att inkomster och utgifter ska balanseras, inte på att minska den offentliga sektorns storlek.
Den grundläggande filosofin från regeringen, att betala av statsskulden med hjälp av överskottet under goda år, gäller alltså bara till en del. Utöver det har regeringen de senaste åren också skurit ned på den offentliga sektorn och betalat av ännu mer på statsskulden. Och det fordom så stora skuldhotet är i dag ett minne blott.
