ANALYS. Under en lång följd av år har industrins fackförbund i allmänhet och Metall i synnerhet definierat sig själva som bärare av ledartröjan inom lönebildningen. Det är inom den konkurrensutsatta industrin som lönenormen spikas fast.

Under avtalsrörelserna 1998, 2001 och 2004 har den här tågordningen accepterats av mer eller mindre motvilliga förbund rakt över hela arbetsmarknaden. Men i år, inför den kommande avtalsrörelsen, är den tidigare tysta kritiken alltmer öppen och skarp. Och den uttalas av allt flera.

Ledartröjan som industrins fackförbund så stolt bär upplevs som en lönemässig tvångströja av allt fler branscher och förbund. Kritikerna av rådande ordning är både arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Det har redan lett till en tuff diskussion om hur den kommande avtalsrörelsen ska formas. Och oenigheten är slående.

Men positioneringen och de till synes oförenliga ståndpunkterna inom LO betyder inte att dörren till en stark samordning har stängts. Detta är en upptakt. Avtalsrörelsen är fortsatt avlägsen. Först i ett senare skede ställs de avgörande frågorna kring samordningen på
sin spets.

Måste lyssna
Det verkligt allvarliga hotet mot en gemensam kravlista och enighet i uppträdandet är om industrifackförbunden viftar bort samtliga kritiska invändningar och inte tar övriga förbunds oro och uppfattningar på allvar.

Då ökar risken för en sektorisering av hela arbetsmarknaden och förutsättningarna för en samordning av avtalsrörelsen inom LO försvinner i takt med oviljan att lyssna till sina varandra.

De diskussioner som pågått sedan i vintras om hur LO-förbunden ska kunna enas om en hård kravkärna handlar ytterst om allas inflytande över helheten i stället för total kontroll över det egna fögderiet.

Om något förbund, inte minst inom industrin, på allvar tror sig kunna fortsätta som om ingenting hänt de senaste åren – då är det fara å färde. En enig fackföreningsrörelse under avtalsförhandlingarna 2007 förutsätter med all säkerhet att alla får ett ord med i laget. Tiden för att traska patrull är förbi.

Läs också: Förbunden träter om LO-samordningen