Kommunal har sedan 1988 drivit kravet på sex timmars arbetsdag. Utan tvivel har det varit ett krav som haft starkt stöd bland stora medlemsgrupper, dock inte en majoritet enligt en aktuell medlemsenkät.

Samtidigt har det varit uppenbart från början för de allra flesta att 30-timmarsveckan var ett mål på mycket lång sikt. Men vad som kan inträffa i en avlägsen framtid ger föga vägledning för hur man ska hantera dagens arbetstidsfrågor.

Överväganden av det här slaget har väl spelat in när Kommunals ordförande Ylva Thörn i veckan förklarade att förbundet ska ge större vikt åt högre lön, rätt till heltid och förbättrade möjligheter för de anställda att påverka arbetstidens förläggning.

Någon direkt nyhet är inte detta. Kommunal har fört fram kraven i de senaste avtalsrörelserna, men bara haft begränsad framgång.
Bland medlemmarna stiger otåligheten. De anser med rätta att det är dags för arbetsgivarna att infria de löften om bättre löner och bättre arbetstider som de politiskt ansvariga ställer ut under valår.

Satssar på två kort
Storkonflikten under förra avtalsrörelsen gav en föraning om vad som är att vänta om inte arbetsgivarna uppträder mer lyhört. Två arbetstidskrav kommer Kommunal driva extra hårt i nästa avtalsrörelse. Dels rätten till heltid med vilket avses en arbetstidsvecka om 35 timmar eller mer. Dels starka garantier för att de anställda själva ska kunna påverka arbetstidens förläggning.

Inte minst det senare är ett viktigt krav. Inom få avtalsområden förekommer så omöjliga arbetstidsscheman som inom Kommunals: uppsplittrade arbetsdagar, långa helgpass och inkallelse med kort varsel.

På många kommunala arbetsplatser är arbetet så illa organiserat att det nästan förutsätter deltid eller tillfällig anställning för att vara uthärdligt.

Så skulle det inte behöva vara. Om kommunerna ska klara av att rekrytera all den personal de behöver de kommande åren måste de skapa mer attraktiva arbetsplatser som gör det möjligt att arbeta heltid på rimliga scheman.