Dansk arbetsmarknadspolitik beskrivs som ett föredöme. I själva verket är det främst den ekonomiska politiken som bidragit till en halvering av arbetslösheten de senaste tio åren, enligt Lena Westerlund, LO-ekonom som i morgon presenterar en rapport om den danska flexicurityn.

Danskarna har döpt sin arbetsmarknadspolitik till flexicurity. Modellen beskrivs som flexibel när det gäller att säga upp och trygg i form av hög a-kassa, aktiviteter och rättighet att gå i förtida pension vid 60 år.

Flexicurity lyfts fram som förebild för andra länder av EU och av OECD.

I debatten beskrivs den danska a-kassan som väldigt generös och att den står stark. I flera danska rapporter från forskare och från LO ges emellertid en annan bild.

Generösare?
Den danska a-kassan är generös för att den ger 90 procent i ersättning. Men bara 25 procent av de arbetslösa får ut den ersättningen. I Sverige får hälften ut 80 procent av lönen.

– Det är svårt att säga att den danska är mer generös än den svenska eftersom den spänner över en lägre andel, säger Lena Westerlund.

Danska a-kassan ger ersättning i fyra år. I Sverige är tiden kortare, men aktivitetsgarantin tar över när någon utförsäkras.

Vilka reformer har då Danmark gjort efter en tid med stor arbetslöshet på 1990-talet?  Arbetsrätten har lämnats oförändrad med undantag för att regeringen öppnade för mer tidsbegränsade anställningar.

Ökad köpkraft
Det danska undret handlar främst om en framgångsrik ekonomisk politik som gjort att hushållen ökat sin efterfrågan och köpkraft, anser Lena Westerlund.

Lönebildningen har liksom i Sverige inneburit att ökningstakten växlats ner. A-kassan har stramats åt från sju till fyra år och rätten att vara passiv i flera år har tagits bort.

Danmark har fast växelkurs mot euron. Euroområdets tillväxt har inte varit lika positiv som i Danmark. Men räntorna har inte höjts utan följer euroländernas och har därför inte stramat åt ekonomin.

Hushållen har fått ökat konsumtionsutrymme också genom att kreditpolitiken ändrats, enligt Lena Westerlund. Det har blivit gynnsammare för danskarna att låna pengar.

Efterlönen hotad
Flexicurity fokuserar på regelverken och förhandlingssystemen, men det finns en makroekonomisk bit som är viktigare som förklaring till den låga arbetslösheten, anser hon.

Att öka arbetskraftsutbudet är en lika stor utmaning för danskarna som för svenskarna. Efterlönen, rättigheten att gå i förtida pension vid 60 år, har bidragit till den lägre sysselsättningsgraden.

Men att strama åt efterlönen, som regeringen vill, är mycket kontroversiellt i Danmark.

Samtidigt blir det svårt att behålla systemet med en växande äldre befolkning, anser Lena Westerlund.

Bra samförstånd
Lena Westerlunds jämförelse med Danmark visar att Sverige inte är extremare när det gäller antalet människor som hamnat utanför arbetsmarknaden.

– Jag kom fram till att flexicurity mycket handlar om marknadsföring.  Begreppet myntades i Holland efter förändringar i arbetsrätten. Danskarna har gjort det till sitt, säger Lena Westerlund.

Hon har emellertid också hittat positiva delar som Sverige borde titta på. Samförståndet mellan arbetsmarknadens parter är robust och bra. När det tidigare varit på gång att försämra i ersättningssystemen så har också arbetsgivarna protesterat.

– Det är svårt att se vad som kan överföras mellan länderna eftersom båda modellerna är utvecklade i sina historiska sammanhang. En gemensam fråga är hur människor ska rehabiliteras in i arbetskraften igen, säger Lena Westerlund.