I våras sålde centerpartiet ut sina landsortstidningar. Försäljningen skedde inte av ekonomiskt nödtvång. Till skillnad från arbetarrörelsen har centern varit en för det mesta framgångsrik tidningsägare.

Det officiella motivet för utförsäljningen, som fyllde på centernas partikassa med nära två miljarder, var att centern ville frigöra ekonomiska resurser för att satsa på annan opinionsbildning. Sådant låter sig alltid sägas, men vad vill egentligen centern? Under Maud Olofssons ledning har centern dragit sig högerut. Omorienteringen är i hög grad hennes eget verk. Redan vid sitt tillträde markerade hon distans till socialdemokraterna. Hon slog fast att centerns huvuduppgift var att bana väg för en ny borgerlig fyrpartiregering. Under resans gång har hon bundit sig allt hårdare vid detta mål.

Bland äldre centerpartister har det muttrats en del över denna omsvängning. Kritikerna ifrågasätter det kloka i att helt stänga dörren till socialdemokraterna. Under andra hälften av 1990-talet samverkade centern med s-regeringen vid saneringen av statsfinanserna och kunde därmed påverka politikens utforming.

Rent valtaktiskt är Maud Olofssons bevekelsegrunder lätta att begripa. Genom att helhjärtat sluta upp bakom alliansen slipper centerledningen ifrån beskyllningar om att splittra borgerligheten. Maud Olofsson har också fått välvilligt beröm i den borgerliga pressen.

Inför årets val hoppas centern uppenbarligen att vinna tillbaka en del allmänborgerliga väljare som partiet i tidigare val förlorat till moderaterna och kristdemokraterna. Även ett måttligt väljarinflöde från övriga borgerliga partier skulle föra upp centern till ett betryggande avstånd från fyraprocentsspärren.

Hög medelålder
Ett problem med denna strategi är att ju tydligare centern försvär sig åt alliansens politik, desto större är risken att partiet stöter sig med sina kärnväljare. Den typiske centerväljaren står i många intressefrågor närmare socialdemokraterna än de borgerliga.
Centern har sitt starkaste stöd bland de äldre väljarna. Inte mindre än hälften av partiets väljare är över 60 år. Ju längre ner i åldrarna, desto sämre är väljarstödet för centern. De flesta centerväljare bor på mindre orter eller i glesbygd. I de tre storstadsregionerna samlar centern bara några procent av rösterna. Centerväljarna har i regel måttliga inkomster. Flertalet tjänar betydligt under genomsnittet. Många av dem har fysiskt ansträngande jobb och många av dem arbetar deltid.

Många av centerns väljare skulle förlora stort på alliansens politik. Det är de som bor i avfolkningslän och mindre orter som är mest beroende av en omfördelande, regional skatteutjämning. Det är de som är äldre som måste kunna lita på att sjukersättningar och pensioner inte försämras. De är det som har otrygga arbetsförhållanden som har mest behov av a-kassa och arbetsmarknadspolitik.

Maud Olofsson är tydlig på en punkt inför valet. Hon vill till varje pris få bort s-regeringen. Men hennes positiva budskap är vagt. Om den borgerliga alliansen skulle vinna valet, kommer den att föra en politik som kommer att gå ut över centerns egna väljare. Hittills har Maud Olofsson lyckats prata bort detta faktum, men lyckas hon med det ända fram till valdagen?