Där det redan finns stor andel utländsk arbetskraft som kom i början av 70-talet har dagens flyktingar störst chans att få jobb, visar en studie av forskarna Pieter Bevelander, Malmö högskola, och Christer Lundh, Lunds universitet.

– En större andel utländsk arbetskraft än i dag är gynnsam för flyktingar som står utanför arbetsmarknaden. Det ger positiva effekter bland arbetsgivare och i flyktingarnas nätverk, säger Christer Lundh, professor i ekonomisk historia.

Även på orter med hög arbetslöshet, låg sysselsättningsnivå och liten industrisektor har flyktingar större chans att få jobb om det sedan gammalt finns en stor andel utländsk arbetskraft.

Redan investerat
En förklaring är att information om arbetstillfällen sprids på orter där det finns en koncentration av invandrare till vissa bostadsområden. En annan förklaring är att arbetsgivare som en gång investerat i att anställa utländsk arbetskraft har lägre kostnader för att anställa fler.

Arbetsgivarens tendens att diskriminera blir mindre. Förtroendet för utländsk arbetskraft är stor. Därför har också dagens flyktingar större chans att få jobb hos arbetsgivare med erfarenhet av utländsk arbetskraft.

– Företagare som en gång stött på en önskan om bönestund har löst det problemet och låter sig inte hindras nästa gång. Merkostnaden är redan tagen, säger Christer Lundh.

Inte i Malmö
Studien bekräftar den bild som ofta ges i Storbritannien och USA att segregation i bostadsområden även har en positiv sida. Segregation kan också bidra till integrering i samhället.

– Malmö skiljer emellertid ut sig. Där är problemen med bristande integration stor och en utmaning för politikerna. I Malmöområdet skapas uppenbarligen alldeles för få jobb, säger Christer Lundh.

Studien ingår i projektet ”Flyktingars chanser att få jobb – vad betyder lokala arbetsmarknader och nätverk?” som stöds av Sveriges Kommuner och Landsting.