För kommunalarna är högre lön viktigare än kortare arbetstid. Det är också förbundets linje. Kravet på 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön står samtidigt kvar på Kommunals agenda. Nu omformulerat från ett mål till en vision.

Kommunal presenterade på måndagen en arbetstidsrapport, Hela tiden, som förbundsmötet ska ta ställning till den 30 och 31 maj i år. I uppdraget från kongressen 2004 låg bland annat att ta fram ett mål i arbetstidsfrågan, koppla det till ohälsa och kvaliteten i välfärden.

Ordförande Ylva Thörn och vice ordförande Håkan Pettersson gör klart att förbundet inte kan lämna tanken på förkortad arbetstid.
– Det finns ett värde i att ha visionen kvar, säger Ylva Thörn. Många medlemmar tycker att det skulle vara nog att arbeta mellan sex och sju timmar per dag. Men vi mäktar inte med en arbetstidsförkortning innan lönerna ökat.

Senast Kommunals medlemmar fick en arbetstidsförkortning var 1988. Sedan dess har förbundet drivit frågan vid flera avtalsrörelser, enligt Ylva Thörn, men det har inte funnits något löneutrymme att avstå till kortare arbetstid. Till skillnad från en del andra LO-förbund, IF Metall och Pappers, som har haft utrymme att träffa avtal om kortare arbetstid.

Lönekraven nu viktigaste frågan
Arbetstidsrapporten, som bygger på en medlemsdialog, en granskning av sextimmarsavtalet i Kiruna kommun och en genomgång av olika arbetstidsmodeller, slår fast att arbetstiden är en del i en helhetslösning för bättre arbetsvillkor. Fackets ska driva lönekrav, rätt till heltid och inflytande över arbetstidens förläggning. Kommunal centralt ska hjälpa det lokala facket i arbetet med olika arbetstidsmodeller.

Medlemsdialogen, där 25.137 medlemmar valde att svara på olika frågor, visar att medlemmarna visserligen sätter högre lön före kortare arbetstid, men 76 procent tycker samtidigt att kortare arbetstid är en mycket eller ganska viktig fråga.
Erfarenheterna från Kirunas sextimmarsdag inom hemtjänsten är inte odelat positiva. Trots att det saknas uppgifter från hela perioden drar Kommunals utredare Joa Bergold och Bodil Umegård slutsatsen att det kostat mycket och att sjukfrånvaron inte minskat i jämförelse med två kommuner som inte kortat arbetstiden. Sextimmarsdagen medförde också ett stort antal timanställda, 42 procent.

Arbetstidsrapporten redogör för olika arbetstidsmodeller men förordar ingen. Det viktiga är att förutsättningarna är goda, enligt Kommunal. Bemanningen ska vara god och den modell en arbetsplats valt måste ta hänsyn till den frånvaro som alltid uppkommer.