I Östersund går de på i ullstrumporna

”Våra maskiner är mer beroende av oss än vi av dem. Här finns ingen som slår en i huvudet om man går ifrån en stund”, säger Eva Möller. Foto: Pia Hanzi

På 15 år har arbetsmiljön inom industrin försämrats. Men för Martha Persson och Eva Möller på Ullfrotté AB har det tvärtom blivit bättre. Nu går de på massage två gånger i veckan.

Martha Persson syr ihop jackor. På varje plagg fäster hon en lapp med sitt namn och det är hon själv som bestämmer om de ska gå till första- eller andrahandssorteringen. Hon har jobbat som sömmerska sedan företaget, som håller till i Östersund, tillverkade nylonstrumpor och hade över 500 anställda. I dag arbetar 31 personer med att göra varma underställ och sockor i ullfrotté. En liten nisch av textilindustrin som överlevt i Sverige.
– På den tiden fanns ingen friskvård eller något sådant. Det var bara att sitta och sy och kolla ackordet. I dag styr jag farten själv, säger Martha Persson.

De senaste förändringarna kom med de nya ägarna. Avgörande för arbetsmiljön är öppenheten.
– Det är en otrolig skillnad. Vi pratar om arbetet och arbetsmiljön. Man kan säga vad man tycker och törs säga ifrån när något är käpprätt åt skogen.

Den obligatoriska fruktkorgen finns där i stället för godiset. För hundra kronor per gång kan de gå på massage två gånger i veckan och varje morgon plockar de gemensamt fram gummibanden för träning och stretchning. Bidrag till träningskort, en sjuksköterska som kommer varannan månad och en friskvårdstimme i veckan ingår också. Annars har företagshälsovården för kvinnor inom industrin minskat sedan 1991 och fler anser att arbetet är påfrestande tungt, enligt en rapport från LO om arbetsmiljön utifrån klass och kön. Eva Möller sitter med i Ullfrottés skyddskommitté. Hon känner igen det tuffare arbetsklimatet från kollegor i industrier med andra produktionsvillkor.

Inte helt klart
– Våra maskiner är mer beroende av oss än vi av dem. Så här styr människan maskinen och inte tvärtom. Det är skillnad när man tar in högintensiva maskiner och bara står och matar. Här finns ingen som slår en i huvudet om man går ifrån en stund, säger hon.
Men förbättringar finns så klart kvar att göra. Stickmaskinerna specialdesignas åt företaget men har en del ergonomiproblem inbyggda.

Just stickningen är en av anledningarna till att Ullfrotté AB klarar sig i Sverige. Genom att plaggen rundstickas blir det få sömmar att sy ihop. Till exempel kommer benen till långkalsongerna ut i ett enda stycke. Och färre sömmar gör både att plaggen skaver mindre och att det inte behövs så många anställda.

Men nu har en anställd fått arbetsskador på grund av hur maskinerna konstruerats. Spolarna med tråd sitter högt upp och att byta ut dem är slitsamt i längden. Förmodligen kan något ändras. Dagen efter vårt besök ska en specialist komma och titta på problemet.
– Det är som det alltid varit med symaskinerna. Där får man ju böja sig som en krok för att trä på ny tråd. Det syns att det är en karl som konstruerats den, säger Eva Möller.

FAKTA: Miljön i industrin
• 52 procent av kvinnorna och 41 procent av männen tyckte 2003 att arbetet var påfrestande tungt. En ökning med 16 procent sedan 1991 för kvinnorna.
• Fler kvinnor än män, 66 respektive 44 procent, måste upprepat vrida och böja sig flera timmar om dagen.
• 45 procent av männen hade under det senaste året märkt av företagshälsovården, jämfört med 34 procent av kvinnorna.
• Fler män än kvinnor inom industrin svarar att det pågår ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Källa: LO-rapporten Arbetsmiljön 1991-2003