När glasarbetare byter rutor på bilar riskerar de att utsättas för giftiga isocyanater och få sin hälsa livslångt skadad.

Fortfarande är kemiska hälsorisker ett stort problem på många arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets överdirektör Bertil Remaeus oroar sig för att kunskapen om kända kemiska risker ska gå förlorad och hälsoproblemen förvärras. Pierre Esbjörnsson är glasarbetare och jobbar på John Perssons glasmästeri i Malmö. En del av arbetet är att byta rutor på bilar. För att få loss den gamla rutan skär glasarbetarna med en tunn metalltråd. Vid det arbetet kan isocyanater frigöras. Glasarbetare riskerar även att få i sig isocyanater från limmet som rutorna fästs vid.

Glasföretagen är dessutom ofta små företag, där fikarummet finns i direkt anslutning till arbetsplatsen och där kontorspersonal och andra glasarbetare hela tiden finns nära dem som arbetar med bilrutor och isocyanater. Glasarbetarna är en liten yrkesgrupp – bara 1.300 i hela landet, men Pierre Esbjörnsson känner till två glasarbetare i Malmö som skadats av isocyanater. Den ene har fått byta arbete inom företaget medan den andre drabbats betydligt värre. Han har blivit överkänslig och kan inte vistas någonstans där det finns isocyanter utan att få allergiska reaktioner.
– 95 procent av glasmästerierna följer inte föreskrifterna om isocyanater, säger Pierre Esbjörnsson, som är fackligt aktiv och organisatör av glasarbetarnas årliga rikskonferenser.

På John Perssons glasmästeri i Malmö stoppade skyddsombudet för några år sedan arbetet med byten av bilrutor med hänvisning till de giftiga isocyanaterna. Arbetsmiljöverkets överdirektör Bertil Remaeus håller med om att riskerna är stora vid isocyanatarbeten, men samtidigt är kunskapen stor bland dem som arbetar med isocyantater. I stället befarar han att gamla kemiska hälsorisker åter ska skapa stora problem, eftersom kunskapen om dem håller på att försvinna. Faran är att lösningsmedel och damm åter blir de stora arbetsmiljöproblemen, enligt Bertil Remaeus.

Många kvar i mörkret
Visserligen ökar antalet anmälda arbetsskador orsakade av kemikalier, men det beror i stor utsträckning på att förståelsen för sambanden mellan kemikalierna och sjukdom hela tiden blir större. Bertil Remaeus anser att kemikalierna egentligen är en mindre risk än tidigare eftersom regleringen är mer utvecklad. Förra året anmäldes strax under 2.000 arbetsskador, som orsakats av kemikalier och mikrobiologisk påverkan. Det är ungefär en tiondel av alla anmälningar av arbetssjukdomar – anmälningar som inte gäller arbetsolyckor. Bertil Remaeus säger dock att mörkertalet kan vara stort, eftersom läkare och skadade inte alltid kan se kopplingen mellan sjukdom och kemikalier i jobbet.
– Fortfarande är asbest den största faran. Varje år dör 120 personer till följd av asbestskador och det är mer än dubbelt så många som dör i arbetsolyckor.

Asbest finns kvar på många ställen och det gäller att den plockas bort på rätt sätt annars väntar ännu fler asbestskador.
För Bertil Remaeus är en huvudpoäng att inte glömma de gamla problemen. De finns kvar och det behövs utbildning bland annat på gymnasiets yrkesförberedande program för att undvika hälsoriskerna. Till John Perssons glasmästeri i Malmö kom Arbetsmiljöverkets inspektör och upphävde skyddsstoppet.
– Inte farligt sa Arbetsmiljöverket. Som tur är har vi en förstående arbetsgivare. Nu har vi de skyddsmasker vi vill ha, säger Pierre Esbjörnsson.

Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet har kommit fram till att det inte frigörs några isocyanater om en annan skärande tråd används och om ett annat lim används.
– Jag är skeptisk. Ingen kan säga att det är ofarligt. Isocyanater kan vara ett nytt asbestproblem och om asbest sas det länge att det inte var någon fara, säger Pierre Esbjörnsson.

FAKTA: Vanlig kemikalie
Bland de allvarliga effekterna av isocyanater finns astma, överkänslighet och nedsatt lungfunktion.
De kemiska ämnena är farliga vid inandning och kan irritera ögon och hud. De kan orsaka illamående, kräkningar, muskelvärk, huvudvärk och influensaliknande symptom.
Isocyanater är en grupp kemikalier, som bland annat används för tillverkning av polyuretanplast. I dag an-vänds de i en lång rad branscher. Ämnena finns bland annat i färger, spackel, lim, madrasser, lacker, tätningar och bandage.