Globaliseringen har ännu knappt påverkat Sverige. Men när den gör det väntar en kamp om välfärdssystemens framtid.

Globaliseringen är nu på varje debattörs läppar.

Men så mycket har egentligen inte hänt, ansåg ekonomer som deltog på ett seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle i dag, torsdag.

Enligt docent Karolina Ekholm på Handelshögskolan i Stockholm kommer importen av tjänster till Sverige, det som utmålas som nästa stora globaliseringsområde, fortfarande främst från andra höglöneländer.

Ökar långsamt
Låglöneländernas andel av varor och tjänster som har vidareförädlats och därefter importerats till Sverige har dock ökat – men bara långsamt och från mycket låga nivåer.

Inte heller ekonomiprofessor Lars Calmfors ser så stora följdverkningar – ännu. Han anser att debatten delvis styrs av mode.

– Nu ska det alltid vara en globaliseringsvinkel på debatten, säger han.

Men alla tror att globaliseringen kommer att få effekter, enligt Karolina Ekholm främst positiva genom större samhällsekonomiska vinster, men också negativa genom att lågutbildade får svårare på arbetsmarknaden.

Mer flexibla
Lars Calmfors anser att lönerna därmed måste bli mer flexibla. Skatterabatter hellre än högre löner bör då införas för lågavlönade. A-kassan bör bli mindre generös men mer bör satsas på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Ingen vet om globaliseringen kommer att skapa sysselsättningsproblem, men om det gör det bör vi satsa på dessa faktorer, säger han.

Sekos ordförande Janne Rudén vill dock värna om de välfärdssystem vi har.

– Vi bör inte bara titta på vinster utan också verka för att de fördelas rättvist, även i ett internationellt perspektiv, säger han.