/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2006/1406str1.jpg
Mattias Strandh
Foto: Pia Hanzi

ARBETSLÖSHETENS ANSIKTE. Hur det känns att vara arbetslös beror helt på vem man är. Men enligt en arbetslivsforskare i Norrland har många en sak gemensamt: Bristen på pengar leder till utanförskap eftersom så mycket i dagens samhälle kostar.

LO-Tidningen har träffat fem arbetslösa svenskar, i helt olika livssituationer, för att få en glimt av deras vardag. Här berättar de sin historia och svarar på frågan om hur arbetslöshet känns för dem.
– Alla journalister är ute efter samma svar; de vill veta vad som är typiskt för arbetslösa och helst också att de är lata. Men arbetslösa har det på jättemånga sätt. Vissa har det förjävligt, andra har det inte speciellt dåligt, säger Mattias Strandh, filosofie doktor i sociologi på Umeå universitet.
Enligt honom har det både blivit lättare och jobbigare att vara arbetslös i dag om han jämför med 1990-talet.
– Du sticker inte ut lika mycket i dag eftersom betydligt fler är arbetslösa. Och det är inte heller bara vissa yrken som drabbas, utan även till exempel högre tjänstemän riskerar att förlora jobbet. Samtidigt blir det allt svårare att delta i samhället utan att ha en jäkla massa pengar. Utan dem kan du inte betala barnens hockey eller ridning och inte heller själv ha de rätta kläderna. Då riskerar du snabbt att bli socialt utfryst.

Tar klassen med oss
Mattias Strandh har i sin forskning bland annat jämfört vad som händer med klasstillhörighet hos dem som förlorar jobbet och jämfört det med grupper på Irland och i Storbritannien. Resultatet var tydligt: I Sverige behåller vi effekterna av vår klasstillhörighet även när vi är arbetslösa eftersom vi får ett bidrag från staten som står i proportion till vår gamla lön. På Irland och i Storbritannien däremot är gruppen arbetslösa klasslös eftersom alla har lika lite pengar att röra sig med.
Men när det gäller andra faktorer är det alltså svårt att peka på något typiskt.
– Vi har kunnat se att gamla män och unga kvinnor är de som mår sämst. Och att många akademiker får problem efter att ha investerat så mycket i en utbildning, både tid, pengar och kraft.

Annars är det just bristen på pengar som är orsaken till de flesta problem som Mattias Strandh har stött på bland de grupper han har undersökt.
– När vi har studerat människor som blir av med jobbet har vi förvånats över hur tydlig trenden är. För det som händer är att redan från den dagen de får veta att de inte kommer att ha arbete, och alltså inte heller lön, börjar arbetslöshetens negativa sidor få effekt. Och tvärtom, så fort de vet att de åter kommer att ha ett jobb, och därmed en lön, upphör stressen. Pengar är alltså en oerhört viktig faktor, för pengar ger kontroll.

Läs också: Evas skada överskuggar allt
Läs också: Vardagarna värst för Lotta
Läs också: Daniel skippar krogen och fester
Läs också: Veronica satsade på sidospåret
Läs också: Rauf ser jobben gå förbi