För att i någon mån råda bot på okunnigheten kring olika religioner och kulturers högtider ger Mångkulturellt centrum i Botkyrka  sedan början av 1990-talet ut den mångkulturella almanackan. Där är så många högtider som möjligt inprickade och det blir en hel del.

Den kommande påskhelgen sammanfaller protestantisk, katolsk och judisk påsk. Liksom det thailändska nyåret, song kran. Det betyder att såväl judar som thailändare kan vara lediga under sina helgdagar utan att ta semester. Att vara ledig på långfredag och påsk­afton är självklart för många kristna svenskar som inte arbetar schemalagt.

Är det lika självklart för muslimer, judar, buddhister, iranier, kurder, indier och andra att få ledigt när den viktigaste högtiden infaller? Svaret är både ja och nej. Det är inte självklart men inte heller ett stort problem om man ska tro religiösa företrädare, fack och arbetsgivare. De flesta löser frågan genom att prata med chefen, byta med en kollega, ta kompledigt, utnyttja tidbanker, flexa, ta semester eller be om ledigt mot löfte att ta igen den förlorade tiden senare.

Upp till personalen
Beslutet och lösningen beror på individen. Något kollektivt ansvar på central nivå har varken fackförbund eller arbetsgivare tagit i frågan. LO-Tidningen har stött på ett kollektivavtal som ger ovillkorlig rätt för icke kristna att vara lediga. SKTF, Kommunal och Saco tecknade förra året ett avtal med Arbetsgivaralliansen för personalen på judiska församlingen. Det avtalet ger personalen rätt att välja.
– De kristna hos oss kan vara lediga på sina helger och judarna på sina. Det betyder att jag ska kunna arbeta på julafton, säger Thomas Bab, förvaltningschef på judiska församlingen i Stockholm. Vi har dock inte utnyttjat det ännu.
Mehmet Kaplan är presstalesman för Sveriges muslimska råd och chef för byrån för lika rättigheter i Kista. Han tycker absolut att det borde finnas en öppen överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden om att den som vill vara ledig på sin viktiga högtid ska få vara det, utan att ta av sin semester.
– Visst borde det tas upp centralt, säger han. Alla vill inte vara lediga så en bred lösning är den bästa.

För muslimerna är offerfesten eid al adha, som firas i fyra dagar, viktigast. Men också den tre dagar långa festen, eid al fitr, efter fastemånaden ramadan. Då vill de troende familjerna att barnen ska vara lediga, och många skolor i Storstockholm och Göteborg ger ledigt.
– De lägger studiedagar då, det är ett beslut som rektor kan ta och det fungerar, säger Mehmet Kaplan.
När det gäller de vuxnas ledighet tror han att det är lättast i serviceyrken. Mc Donalds är en förebild. Liksom andra multinationella företag som ser det goda i mångfalden. Verksamhet som är i gång dygnet runt har lättare att tillfredsställa olika önskemål.
– Många arbetsgivare är glada att det finns muslimer som vill arbeta på julen.

Judiska församlingen förespråkar inte någon allmän ledighet. För de flesta är det ett personligt beslut och det är sällan något problem att få ledigt vid pesach, jom kippur eller rosh hashana.
Att begära ledigt är främmande för de flesta judar, tror Thomas Bab, som däremot skulle uppskatta om alla religiösa helgdagar fanns nedtecknade i almanackan. På så sätt skulle kunskapen öka och muslimer och judar skulle inte längre bli inbjuda till möten i regeringskansliet på en högtidsdag.
– Det händer och det blir pinsamt, säger Thomas Bab. Det skulle aldrig hända att ett möte med en kristen grupp sattes ut klockan 16 på julafton. Det är en liten men viktig gest.
Handels, Hotell- och restaurangfacket, IF Metall, Sif, Vårdförbundet säger alla att frågan diskuterats och att det inte finns behov av avtalslösningar.
SKTF har en öppning för att skriva in ledigheter i mångfaldsplanerna. Polisförbundet letar förebilder.

Lite smidigare
Leif Lindberg är mångfaldsansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting. Han ser inte heller några svårigheter eller problem förknippade med högtider utanför almanackan.   
– Det finns inga avtal, men många arbetsplatser är smidiga. Det går att ta semester.
På Mångkulturellt centrum i Fittja, en kommunal stiftelse som bland annat forskar om och dokumenterar det mångkulturella Sverige, arbetar Vendela Heurgren och Ann Pettersson. De har båda lagt ner mycket arbete på mångkulturella almanackan och tycker nog, när de tänker efter, att det svenska samhället borde vara lite mindre stelbent när det gäller ledigheter utöver det vanliga.
– Vi är så sekulariserade i Sverige att det är svårt att förstå detta behov av att vara ledig för att det är en religiös helg, säger Ann Pettersson.

Samtidigt understryker de båda hur olika det kan vara. Alla familjer gör på sitt sätt, många påverkas av flytten till Sverige och anpassar sitt firande till svenska förhållanden. Alla vill kanske inte byta ut en helg mot en annan.
Några grupper i Sverige, som hinduer och buddhister, har valt att flytta firandet av sina högtider till helgen närmast efter den egentliga helgdagen. För att få det att fungera med det svenska arbetslivet.
Vendela Heurgren och Ann Pettersson vill lyfta fram att det trots olikheterna finns många likheter mellan religionerna. Vissa inslag finns hos alla. Fastan är viktig, liksom att ge presenter, tända eldar, ha särskild och god mat, klä ut sig och att visa vördnad för de döda.
– Att låta människor fira sina helger och kanske också vara lediga är ett sätt att synliggöra dem, säger Ann Pettersson.

Läs också: Om högtiderna månad för månad
Läs också: "Kommersen sätter fart på integrationen"