Fängelset fungerar inte – så varför låser vi egentligen in brottslingar? Kring den frågan kretsade debattpanelen som samlats i ABF-huset i Stockholm 15 mars, under rubriken Släpp fångarna loss.

Mattias Hagberg, författare till en bok med samma titel som kvällens seminarium, inledde med att slå fast att fängelsestraff gör brottslingar mer kriminella, inte mindre. Därmed blir samhället en osäkrare plats för alla samtidigt som de dömda far illa.
Mattias Hagberg menar att allt prat om hårdare tag har sin grund i att allmänheten givits den felaktiga bilden att brottsligheten ökar och blir allt grövre (den har i stället legat på konstanta nivåer de senaste tjugo åren).

Mediernas förenklade bilder av kriminaliteten ger spännande artiklar och spektakulära rubriker och brottsligheten ger politiker chansen att framstå som handlingskraftiga och effektiva. En expanderande säkerhetsindustri tjänar dessutom på att vi alla är rädda – det ger dem möjlighet att sälja fler lås, fler övervakningskameror och fler vakttjänster.

Detta menar Mattias Hagberg är de enkla förklaringarna till att vi sätter allt fler i fängelse men han ger sig också i kast med att ge en mer djuplodande förklaring. Ett samhällsbygge stärks av att ha en gemensam fiende. I och med att hotet från kalla kriget försvann uppstod behovet av nya hotbilder – ett behov som fyllts av kriminella gäng och terrorism. Därför pågår nu en kriminalisering av utanförskap, fattigdom och sociala problem.

Social rättvisa rätta vägen?
Efter denna inledning var det dags för kvällens övriga paneldeltagare att komma in. Kriminologen Magnus Hörnqvist stödde Mattias Hagbergs teser helt och fullt och menade att ju mer vi satsar på fängelser desto otryggare blir vi och ju mer vi satsar på social rättvisa, desto tryggare blir vi.

Övriga debattdeltagare var två av justitieutskottets medlemmar, Britta Leijon (s) och Johan Pehrsson (fp). Leijon gjorde ett ganska uppgivet intryck när hon medgav att fängelserna är överbelagda och inte klarar att vare sig erbjuda vård eller att slussa ut de intagna till ett fungerande liv. Johan Pehrsson lade vältaligt ut texten om vikten av att samhället reagerar tidigt och sänder tydliga signaler, och liknande floskler, men erbjöd också en och annan god idé – som att slå samman justitieutskottet med socialutskottet.

Oerhört mycket intressant och viktigt om kriminalitet och straff blev sagt under kvällen och sammanfattningsvis var paneldeltagarna överens om att fängelserna fungerar dåligt, men med handlingskraftiga förslag på lösningar var det skralt.
Inte så underligt kanske, med tanke på hur komplicerat samhällsväven är intrasslad i kriminaliteten, straffet, skulden och vården.

Ett samhälle utan fängelser är kanske en omöjlig tanke så länge vi har kriminalitet, men helt klart skulle vi må bra av att fundera lite
mer över alternativen och lite mindre över hur vi ska bygga ut en redan uselt fungerande institution.
Som Hagberg formulerade det: ”Det är svårt att tänka sig att man skulle utföra operationer som inte fungerar bara för att det såg snyggt ut.”

Eva-Lotta Hultén
Frilansjournalist
Maila redaktionen