KOMMENTAR. Inom kort ska regeringen presentera sin vårbudget. I denna anges vilka reformer regeringen vill satsa på det närmaste året och hur dessa ska betalas. En del är redan känt, men föga uppmärksammat. Från och med den 1 juni i år höjs taken i föräldra- och sjukförsäkringen från 7,5 till 10 basbelopp.

Det är en stor reform som betyder att de flesta löntagare kommer att omfattas fullt ut av försäkringen. Förhoppningsvis klargör också regeringen när och hur den vill genomföra aviserade höjningar av a-kassan. Vårbudgetens framläggande borde vara ett bra tillfälle för den borgerliga alliansen att presentera ett samlat alternativ till regeringens politik.

Av allt att döma kommer den dock inte att utnyttja tillfället. Det enda som hittills kommit ut från alliansens samarbetskansli är ett antal osammanhängande rapporter. I den borgerliga pressen har de fått välvillig uppmärksamhet, men det kan inte dölja det faktum att i ett stort antal frågor är alliansens partier fortfarande djupt oense.

En testfråga på alliansens trovärdighet blir därför om den kan presentera ett sammanhållet budgetalternativ, som för varje post i statsbudgeten anger vilken politik alliansen vill föra. På två punkter har alliansen gett tydliga besked. Den vill skära i a-kassan och den vill införa skattesubventionerade pigor.

Högljutt gräl
På nästan alla andra områden har alliansen bara gett dunkla eller motsägelsefulla besked. Vilken energipolitik tänker alliansen föra? Det är inte bara folkpartieledaren Lars Leijonborg som undrar över detta. Hur blir det med fastighetsskatten? För närvarande grälar kristdemokraterna och moderaterna högljutt om detta, medan de två andra allianspartierna ligger lågt.

Hur mycket ska sjuk-, arbetsskade- och föräldraförsäkring försämras? Klart är att alliansen planerar besparingar, men hur stora och vilka som ska drabbas är ovisst. Tänker alliansen spara åtta miljarder på u-landsbiståndet som moderaterna vill? Är förslaget att kostnaden för sjukvård av trafikskadade ska övervältras på bilförsäkringen allvarligt menat? Och vad händer med den kommunala skatteutjämningen? Hittills har alla partier sopat denna fråga under mattan.

På regeringen ställs kravet att den i vårbudgeten krona för krona ska tala om hur den vill använda statens pengar. Regeringen kan inte lägga fram en halvfärdig budget och säga att resten tänker den fixa till efter valet.

Varför ställs inte samma krav på alliansen? De borgerliga partierna säger att de är mogna att styra landet de närmaste fyra åren. Ett hederligt sätt att försöka göra detta trovärdigt vore att de lade fram en gemensam skuggbudget. Om de inte mäktar med att göra detta före valet, hur ska de då alls kunna hålla sams efter valet?