Bild:

Klimatet har alltid förändrats, men nu går det allt fortare. De flesta av forskarna anser att utvecklingen beror på både naturliga förändringar och mänsklig påverkan. Den viktigaste faktorn för klimatförändring är ökningen av växthusgaser och bland dem är koldioxid viktigast. Koldioxid bildas vid all slags förbränning – av ved och olja, i fabriker och bilmotorer.

Det finns en naturlig växthuseffekt: Solen värmer upp jorden, som sänder ut värmestrålning som till viss del reflekteras tillbaka till jorden av växthusgaser. Denna naturliga effekt gör temperaturen på jorden cirka 30 grader högre än om den inte funnits.
Men dagens ökning av växthusgaser gör att mindre värme strålar ut från jorden och det medför att temperaturen stiger ännu mer. I förändringens spår följer mer av extrema väder som ihållande regn samt översvämningar och torka.

Mest växthusgaser per person släpps ut i Nordamerika, ungefär dubbelt så mycket som i Europa. Bland de länder som släpper ut minst växthusgaser finns hela Afrika och Indien, där är utsläppen per person ungefär en tjugondel av vad de är i USA.
Ingen vet säkert vart utvecklingen kommer att leda eller vad klimatförändringarna på sikt betyder för oss.

Men i FN:s klimatpanel IPCC och inom FN:s klimatkonvention UNFCCC samarbetar världens länder och de är någorlunda överens om hur problemen ser ut i dag och vilka utvecklingsscenarier som finns. Forskarna laborerar med modeller som täcker allt från en framtid när inga särskilda åtgärder vidtas för att hejda klimatförändringarna – till att alla nödbromsar slås till.
Gemensamt för de beräknade alternativen är att utvecklingen blir densamma under lång tid. En minskning av växthusgaserna får effekt först om 50 år.

Förändringarna i siffror
Under de närmaste 100 åren kommer jordens medeltemperatur att öka med mellan 1,5 och 6 grader beroende på hur stora utsläppen blir och hur känsligt klimatet visar sig vara. Havsytans nivå kommer under samma tid att stiga mellan 8 och 88 centimeter.

Kyotoprotokollet är en handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen med 5,2 procent för i-länderna fram till 2012. Kring uppgörelsen råder dock politisk oenighet bland annat om hur minskningen ska fördelas. USA stöder inte protokollet.
För ett år sedan anslöt sig Ryssland till Kyotoprotokollet. Därmed står tillräckligt många länder bakom planen för att de nu ska försöka genomföra den.

Kraven på minskningen av koldioxidutsläpp är olika i länderna. Målet för hela EU är en neddragning med 8 procent medan Sverige tillåts öka sina koldioxidutsläpp med 4 procent, eftersom de redan ligger på en förhållandevis låg nivå. Sverige satsar dock
ändå på att minska utsläppen.

Läs också: artikeln om hur förändringarna påverkar vår arbetsdag