När tidningen Arbetet gick i graven var det många som befarade att s-regeringen skulle tappa intresset för den del av presstödet som gick till de två kvarvarande storstadstidningarna, Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet.
Så blev inte fallet. Visserligen föreslog den parlamentariska presskommittén häromveckan att stödet till storstadspress skulle reduceras.

Men fortfarande kommer de två storstadstidningarna att erhålla drygt 60 miljoner var om året i driftsstöd.
Inte minst för Svenska Dagbladet är stödet viktigt. Tidningen har knackiga affärer. Konkurrenten Dagens Nyheter som har en större upplaga lägger beslag på en oproportionerligt stor del av annonserna på Stockholmsmarknaden. Följden har blivit att i Dagens Nyheter får annonserna ett allt större utrymme, den kvalificerade journalistiken ett allt mindre utrymme.

Svenska Dagbladet har därmed blivit viktigare för de läsare som vill hålla sig orienterade om samhällshändelserna. Tidningen är mer än ett komplement till Dagens Nyheter; den breddar bevakningen och ger nya perspektiv. Även en läsare med andra åsikter än Svenska Dagbladets ledarsida kan erkänna detta.

Under den senaste pressutredningen har företrädare för Bonnierkoncernen lobbat intensivt för en avveckling av driftsstödet med motiveringen att det är otidsenligt och ändå inte kan rädda tidningar med dåligt lönsamhet. De har dock bara fått stöd av två riksdagspartier, moderaterna och folkpartiet.
Dessa två partier inser inte betydelsen av mångfald i det offentliga samtalet och dagstidningens centrala roll i den politiska demokratin.

Klok prioritering
Annars är det just dessa skäl som motiverar att staten generellt gynnar tidningsutgivning genom att dagstidningar bara betalar reducerad moms. Värdet av denna skattesubvention är cirka 1,5 miljarder. Av denna summa tillgodogör sig Bonnierpressen uppemot 400 miljoner, alltså lika mycket som 71 tidningar får dela på i statligt driftsstöd. Det hindrar inte att Bonnierpressen önskar sig ännu större subventioner. I en kommentar till presskommittén föreslår en ledarskribent i Dagens Nyheter ett avskaffande av annonsskatten så att den egna tidningen kan få ut maximala vinster av sin dominans på annonsmarknaden.

Ett bra mått på driftsstödets värde är hur många som läser tidningar som utkommer med hjälp av driftsstödet. Sammanlagt rör det sig om ungefär en miljon läsare. Det är så många personer som moderater och folkpartister vill beröva den egna tidningen.
Sant är att driftsstödet inte kunnat hindra tidningsdöden. Men att påstå att det spelat ut sin roll är osakligt. Under överskådlig tid kommer driftsstödet att vara av central betydelse för mångfalden i dagspressen. Presskommittén föreslår en kraftig uppräkning av stödet till en- och tvådagarstidningar och att stöd även ska kunna gå till tidningar som bara publiceras på webben.

Det är en klok prioritering. Nya flerdagarstidningar är svåra att starta. Betydligt enklare är att starta en endagarstidning eller webbtidning. Deras betydelse för förnyelse i pressen kommer att öka och det är därför bra att staten uppmuntrar utgivning av dem.