Minimilönerna har länge varit ett hett ämne i Kambodja.

Främst handlar det om hur mycket som de cirka 800 000 anställda inom textilindustrin ska tjäna. I dag är minimilönen för dem 153 dollar i månaden, knappt 1 400 kronor. Anställda har dock protesterat kraftigt för att höja lönen som de anser inte räcker för att klara sig på.

Read the article in English – Making Wage Protest Illegal 

Textilindustrin ger viktiga exportinkomster till landet och är en mycket viktig industri för landet som har 16 miljoner invånare.

De anställda har även protesterat mot ackordlöner och osäkra anställningar.

I slutet av förra året presenterade regeringen ett förslag som var tänkt att minska konflikterna kring minimilönerna.

Lagförslaget innebär att en kommitté som består av representanter för staten, arbetsgivarna och facken ska komma överens om nivån på den lagstadgade minimilönen.

Minimilön ska också i framtiden, enligt förslaget, sättas i andra branscher.

Flera fack och frivilligorganisationer rasar dock mot lagen. De anser att det är ett sätt för regeringen och arbetsgivarna att tysta textilarbetarnas protester.

– Arbetare som protesterar för högre löner riskerar att straffas om förslaget genomförs, säger Tola Mouen som är chef för människorättsorganisationen Central som tidigare kritiserat den svenska modejätten H&M för att inte ta tillräckligt ansvar för arbetsvillkoren bland sina underleverantörer.

Arbetet Global träffar honom i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Hans bedömning är att förslaget skulle leda till att de fackliga organisationerna i landet vingklipps.

– Men inte bara det, lagen skulle göra det förbjudet för facken och människorättsorganisationer och till och med universitet att skriva rapporterar om minimilönen. Det är helt absurt, säger Tola Mouen.

På textilarbetarförbundet CCAWDU är man också mycket kritisk.

– Det här är ett väldigt dåligt förslag, säger juristen Vong Vuthy.

Löntagarorganisationen hamnar, enligt honom, i en sorts moment 22-situation. Det får en möjlighet att påverka, men om det blir överkörda i kommittén som ska sätta lönerna kan det inte protestera, och att fack som inte kan kräva högre löner för svårt att organisera sig.

Arbetsgivarorganisationen Gmac, vars medlemmar till stor del exporterar till västerländska modeföretag, är däremot betydligt positivare.

– Förslaget är helt logiskt. Varför ska man kunna strejka om man gått med på en överenskommelse om lönerna, säger Ken Loo, generalsekreterare på Gmac.

När lagen ska behandlas i parlamentet är ännu inte bestämt.

LÄS OCKSÅ:

Textilarbetare gripna efter protester

KRÖNIKA: Om tingen kunde tala

 

Modern office buildings, condominium in big city downtown with Motorway, Expressway, Freeway the infrastructure for transportation in modern city, urban view at twilight time