Facken: Arbetsgivarna vill ha ensam makt över arbetstiden

Dagens Arbetet har på temat arbetstid skrivit om Stefan Gustafsson som jobbat på Toyotas fabrik i Mjölby sedan 1979. Förr kunde han styra mer över sin arbetstid. – Det blir mindre och mindre makt för oss. Det beror kanske på företagens vinstintresse? säger han till tidningen Dagens Arbete. Foto: David Lundmark

Dagens Arbete har på temat arbetstid skrivit om Stefan Gustafsson som jobbat på Toyotas fabrik i Mjölby sedan 1979. Förr kunde han styra mer över sin arbetstid. – Det blir mindre och mindre makt för oss. Det beror kanske på företagens vinstintresse? säger han till DA. Foto: David Lundmark

Arbetsgivarna kräver mer flexibla arbetstider, men facket menar att de i själva verket strävar efter ensam makt över de anställdas tid. Detta är en het fråga när avtalsrörelsen nu går in i ett intensivt skede.

LÄS OCKSÅ Stressforskarens råd till den som förhandlar om tid

Som en röd tråd genom arbetsgivarnas yrkanden i årets avtalsrörelse löper kravet på mer flexibla arbetstider. Från fackligt håll tolkas detta som ett försök att få fri rätt att lägga tiderna som arbetsgivarna vill, utan att betala facket för det.

– När de säger att de vill ha flexiblare arbetstider handlar det egentligen om att de vill slippa göra lokala överenskommelser, de vill slippa prata med de lokala fackliga företrädarna, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på GS.

– Egentligen är inte arbetsgivarnas problem i dag att arbetstiderna inte är flexibla utan att det är för dyrt. De vill göra det billigare, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Det är makten arbetsgivaren vill åt, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Arbetet har pratat med företrädare för samtliga fjorton LO-förbund om den klarröda tråd som löper genom arbetsgivarsidans yrkanden i avtalsrörelsen: krav på mer flexibla arbetstider. Arbetsgivarna begär sådant som vidgade ramar för ordinarie tid och möjligheter att anpassa tiden efter arbetsbelastning. I argumentationen lyfts ofta fram att företag utan kollektivavtal annars vinner, då de kan vara mer flexibla inför kundernas önskemål.

– Det här handlar ju om att förstärka konkurrenskraften för företagen, för att kunna säkra att de ska kunna finnas kvar i förlängningen, sa Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson till Arbetet tidigare i år.

– Kunderna och samhällets krav på byggandet blir bara större och större, man vill att samhället ska fungera störningsfritt, sa Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vid på Sveriges Byggindustrier om varför byggbranschen behöver flexiblare tider.

LÄS OCKSÅ Ledare Special: Det handlar striden om arbetstider om – Martin Klepke

Kraven är inte nya och ändringar i denna riktning har redan gjorts i flera avtal.

• IF Metalls teknikavtal har fått arbetstidskorridoren, som ger arbetsgivaren rätt att variera tiden, utökad i ett par steg.

• GS avtal med Trä- och möbelföretagen fick 2013 nytt utrymme för varierad tid.

• I Byggnads största avtal, byggavtalet, växte möjligheten till lokala överenskommelser om arbetstid 2010.

• Förra året fick Fastighets avtal med Fastigo också mer utrymme för lokala överenskommelser.

– Vi har så generösa arbetstidsregler generellt så jag kan inte förstå vad vi ska öppna upp mer, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

LÄS OCKSÅ Podd: ”Vem ska ha makten över din fritid?” – avsnitt 5 av Lönekampen med Linda Flood, Jenny Berggren och gästen Marie Edholm från Dagens Arbete

Madelene Engman, avtalssekreterare på GS, betonar att det sedan länge går att enas lokalt om varierade tider och hon har uppfattningen att man gör det vid behov.

– Man kan ha möjlighet till produktion 24 timmar om dygnet om man bara kommer överens, säger hon.

De menar alltså att det finns möjlighet redan i dag att vara flexibel, utifrån överenskommelser om tiden. Bland de fackliga företrädarna finns en oro för att arbetsgivarnas mål nu är en flexibilitet som inte kräver samverkan med facket eller de anställda, ett läge där arbetsgivare själva kan bestämma över tiderna.

Byggnads och GS har, liksom IF Metall och Handels, centralt förhandlade ramar för tiden som gäller om man inte lyckas enas lokalt. I årets avtalsrörelse vill arbetsgivarna ändra dessa centrala ramar, alltså öka den flexibilitet som är oberoende av lokala överenskommelser.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä betonar att de lokala förhandlingarna innebär att facket går med på flexibilitet i utbyte mot annat. Han menar att den byteshandeln skulle hotas om arbetsgivarna fick igenom sina krav.

– Får de igenom detta kommer arbetsgivarnas intresse för att träffa lokala överenskommelser minska. Då kommer inte klubbarna kunna begära kompensation på samma sätt som i dag, säger han.

Inom partihandeln brukar det sägas att facket har veto gällande arbetstider. Det centrala avtal som gäller om man inte kommer överens lokalt har relativt snäva tidsramar. Därmed blir lokala överenskommelser avgörande för företagen, men facket kan säga nej så länge de inte får det de vill i utbyte. Svensk Handel vill nu i stället ha centrala ramar som sträcker sig från 05 till 24 alla veckans dagar.

Handels håller med om att regleringen kan behöva ändras och delvis centraliseras, men betonar att de vill ha annat i utbyte. Avtalssekretaren Per Bardh säger att arbetsgivarna vill ha in flexibiliteten från lokala avtal i det centrala avtalet utan att kompensera så som de fått göra lokalt.

– De vill ha flexibiliteten och billigare avtal, säger han.

Resonemangen landar gång på gång i att flexibiliteten finns där men att frågan är hur mycket inflytande facket ska ha över hur den tillämpas. På Livs säger Gerald Lindberg, andre ordförande, att de lokala parterna kan göra upp om i princip vad som helst men att arbetsgivarna tycker det är för bökigt:

– I år har de yrkat att man ska kunna göra upp enskilt med varje individ om arbetstider. Att inte alls blanda in facket.

– Man vill ha full frihet utan att behöva komma överens med oss, säger också Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund säger att det inte gjorts några väsentliga förändringar i förbundets största centrala avtal, det med SKL. Däremot menar hon att stora ändringar skett i hur de lokala avtalen tillämpas.

Hon säger att Kommunal har sagt upp många lokala avtal då de upplevt att medlemmar tappat makten över sina scheman.

Strid om tid i Arbetsdomstolen:

30/11 2016: Hyvling
Coop
i Örebro skar ner genom att skära i anställdas arbetstid, dessa personer fick alltså gå ner i tid och fick därmed sänkt lön. Att skära i tjänster på det sättet kallas hyvling. Handels menade att de anställda därmed hade sagts upp och återanställts med ny tjänstgöringsgrad. Då skulle turordning och rätt till uppsägningslön ha gällt. Men domstolen slog fast att det inte var fråga om uppsägningar och Handels förlorade.

27/4 2016: Beredskap
Enligt facket krävdes individuella överenskommelser för att kyltekniker skulle kunna schemaläggas för beredskap. VVS Företagen tog frågan till domstol och fick rätt mot Byggnads. Rätten slog fast att kollektivavtalet ger företag rätt att kräva schemalagd beredskap utan individuella överenskommelser.

19/5 2015: Årsarbetstid
Stora Enso Kvarnsveden
gick från sex till fem skiftlag och förlängde anställdas årsarbetstid från 1460 till 1616 timmar, utan ekonomisk kompensation. Facket menade att detta var ett avtalsbrott och stämde företaget med krav på 34 miljoner kronor. Pappers förlorade, domstolen kom fram till att det lokala avtalet gav företaget detta handlingsutrymme.

Striden om tiden är en av de hetaste frågorna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Arbetet har tillsammans med andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

Läs mer om arbetstid hos de olika LO-förbundens medlemstidningar som också publiceras i dag.

• Hotellrevyn

• Elektrikern

• Kommunalarbetaren

• Sekotidningen

• Handelsnytt

• Fastighetsfolket

• Mål&Medel

• Dagens Arbete

• Transportarbetaren

• Målarnas facktidning

Läs Arbetets tidigare artiklar om vad arbetsgivarna kräver gällande tid i avtalsrörelsen:

• Arbetstider i arbetsgivarnas skottlinje

• Hela listan: Så mycket vill arbetsgivarna kunna utöka placeringen av anställdas ordinarie arbetstid

• Lagerarbetaren: ”Jag tycker nog vi ska få vara lediga den tiden vi vill och behöver”

• Träarbetaren: ”Företagen kommer att utnyttja det här utan hänsyn till våra hemförhållanden”

Martina Frisk

Jenny Berggren
Tel: 08-725 52 18

Kommentera den här artikeln