Foto: Adam Ihse

Volvo AB:s delårsbokslut den 22 juli i år. En nöjd Volvochef kan meddela aktieägarna att koncernen vänt en förlust på 7,7 miljarder till en vinst på 4,5 miljarder.

Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad. En allt mindre del av produktionens resultat går till de anställda. Detta kan vara en förklaring till krisen och att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå, enligt fackliga ekonomer.

– Utvecklingen innebär en stor maktförskjutning till kapitalägarnas fördel, säger LO-ekonomen Mats Morin.

– Inför avtalsrörelsen bör facken titta på hur företagens vinster utvecklats och hur de används, säger Roland Spånt, tidigare TCO-ekonom.

– De sjunkande löneandelarna är en nyckelfråga för att förstå krisen och den visar på ett stort misslyckande i fördelningen av inkomster, säger Ronald Janssen, ekonomisk rådgivare åt Europafacket i Bryssel.

Utvecklingen finns beskriven i statistik från EU. Den visar att lönernas andel av bruttonationalprodukten sedan 1980 har sjunkit i de rika länderna. Det innebär att en allt större del av värdet av den samlade produktionen i länderna går till vinster.

Det är svårt att jämföra statistiken mellan länderna, eftersom näringsliven ser så olika ut. Däremot går det att följa utvecklingen i varje enskilt land.

Den förre TCO-ekonomen Roland Spånt pekar på att facken i Sverige gått med på återhållsamma lönekrav sedan mitten på 90-talet. Då var alla – Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet och parterna på arbetsmarknaden – överens om att löneökningarna skulle hållas låga.

Själv ingick han då i Edingruppen, som bestod av ekonomer från fack och arbetsgivare. En av gruppens slutsatser var att lönerna i Sverige inte skulle öka mer än i de viktigaste konkurrentländerna – annars skulle arbetslösheten stiga.

– Vi hade alla fel. Vinstläget var unikt högt 1995 och vi underskattade det verkliga löneutrymmet, säger Roland Spånt i dag.

I stället tror han att det är precis tvärtom. Höga vinster och låga löner bidrar till att hålla arbetslösheten uppe. Roland Spånt anser att löner i större utsträckning leder till konsumtion än vad vinster ger upphov till investeringar. Vinsternas används i större utsträckning till bonusar, optioner och återköp av aktier än till forskning och investering, enligt honom.

– Jag vill hävda att när vinsterna ökar på lönernas bekostnad sjunker efterfrågan i ekonomin och då minskar efterfrågan på arbetskraft, säger Roland Spånt.

Inför den kommande avtalsrörelsen uppmanar han facken att titta på företagens vinster och undersöka hur de används när de ska utforma sina lönekrav.

Även LO-ekonomen Mats Morin ser utvecklingen med allt större vinstandelar, men han drar inte samma slutsatser. Han lyfter framför allt fram två orsaker:

Det är valutamarknadernas avreglering samt låglönekonkurrens från i första hand Kina. I ljuset av detta säger han att Edingruppen gjorde helt rätt, eftersom man fick kapitalet att stanna kvar i Sverige. Dessutom säger han att Edingruppen bara fanns i Sverige, medan utvecklingen med sjunkande löneandelar finns i alla rika länder.

– Jag är tveksam till Spånts analys. Om vinsterna är högre kommer dessa att återinvesteras någonstans, säger han.

Mats Morin vill ännu inte säga något om nästa avtalsrörelse, Men konstaterar att det inte går att minska vinsternas andel bara i ett enstaka land. Då flyttas investeringarna till andra länder.

För Europafacket är kampen mot nerpressade löner och svaga anställningsförhållanden samt för kollektiva löneförhandlingar de stora och avgörande frågorna just nu. Europafackets Ronald Janssen hävdar att utvecklingen har inneburit svaga lönelyft och ökad skuldsättning för Europas löntagare.

– Vinsterna är på en tillräckligt hög nivå. Ytterligare försämringar av anställningsförhållanden har ingen som helst effekt och skapar inga nya investeringar för att det inte finns några köpare, säger Ronald Janssen.

Precis som Roland Spånt anser Europafackets ekonom att de sjunkande löneandelarna bidrar till den höga arbetslösheten.

Göran Jacobsson
08-796 27 01