Med elva dagar kvar tills kollektivavtalen för 2,3 miljoner anställda löper ut skruvas spänningen i avtalsrörelsen upp. Snart ska det avgöras.

Under torsdagen väntas de opartiska ordförandena (opo) lämna en ”hemställan”, det vill säga ett avtalsförslag. Det anger bland annat hur mycket lönerna ska öka och hur länge avtalen ska gälla.

Opo-gruppen, industrins egna medlare, vill ha svar från fack och arbetsgivare under fredagen. Förslaget brukar vara utformat så att arbetsgivarna kan acceptera det, medan facken vanligen kräver mer i form av löneökningar eller allmänna villkor.

Företrädare för de fackförbund och arbetsgivarorganisationer som deltar i förhandlingarna på Storgatan i Stockholm är tystlåtna om hur det går. Här är frågorna som behöver få en lösning i de nya kollektivavtalen:

Hur mycket ska lönerna öka?

Facken inom industrin har begärt 4,2 procent i ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna har avvisat det som alldeles för högt. Fackens lönekrav utgår från en inflation på två procent, men den senaste tidens prisökningar på bland annat mat skapar osäkerhet kring hur mycket lönerna behöver höjas för att ge arbetstagarna reallöneökning, det vill säga ökad köpkraft. Många av fackens medlemmar har reallöneraset 2022 och 2023 i färskt minne och förväntar sig en tydlig förbättring i årets avtal.

Industrins framtidsutsikter är svårbedömda på grund av osäkerhet i omvärlden som USA:s tullhot och utvecklingen av kriget i Ukraina.

Allt detta kan göra det svårt att hitta en nivå på löneökningarna som fack och arbetsgivare kan enas om.

Ska de lägst avlönade få mer?

LO-förbunden kräver en låglöneprofil som innebär att branscher och arbetsplatser med låga löner ska få något högre löneökningar i procent. Arbetsgivarna motsätter sig detta och hävdar att samma procenttal ska gälla alla.

Hur frågan hanteras i industrins kollektivavtal har stor betydelse för LO-förbund i bland annat handeln, restaurangbranschen och kommunerna som står näst i tur att sluta avtal.

Kortare eller längre arbetstid?

Fackförbunden i industrin har begärt fortsatt arbetstidsförkortning i form av utökad deltidspension eller ytterligare påfyllnad av ledighet i tidbanken. Arbetsgivarna stretar emot och vill tvärtom att avtalad arbetstidsförkortning ska dras tillbaka om arbetstiden förkortas genom lagstiftning, som bland annat Socialdemokraterna kan komma att föreslå. LO-ledningen meddelade förra veckan att man vill att arbetstidsförkortning i första hand ska ge genom avtal. Trots det kan arbetstidsfrågan bli en hård nöt att knäcka i avtalsförhandlingarna.

Ska ersättningen för mertid höjas?

LO-facken kräver att ersättningen för mertid, det vill säga när deltidsanställda jobbar extra, ska vara lika hög som övertidsersättning för heltidsanställda. Tjänstemannafacket Unionen driver också detta krav, och facken stöder sig på utslag från EU-domstolen.

Även denna fråga följs med spänning av parterna i tjänstesektorn och kommunerna, där ofrivilligt deltidsarbete är mycket mer utbrett än i industrin.

Hur länge ska avtalen gälla?

Opo-gruppen har skissat på ett treårigt avtal där det sista året kan sägas upp. Både fack och arbetsgivare har uttryckt tveksamhet med hänsyn till den osäkra omvärlden. Snart är det dags att sätta ner foten.

Senast måndag 31 mars ska nya kollektivavtal för industrins anställda vara klara. Avtalen bildar norm för den övriga arbetsmarknaden, varav många har avtal som löper ut samtidigt. Totalt ska 3,4 miljoner anställda i Sverige få nya kollektivavtal under 2025.