Nya avtal för 2,3 miljoner – här är lönefrågorna där det kan hetta till

Den 31 mars löper kollektivavtalen ut för för 2,3 miljoner anställda i industrin, handeln, kommunerna och många andra. Då ska nya kollektivavtal för industrins anställda vara klara för att sätta ”märket” för resten av arbetsmarknaden.

Sista månaden höjs temperaturen i avtalsmatchen. Från 1 mars leds industrins förhandlingar av branschens egna medlare, de opartiska ordförandena, opo.

Arbetet listar knäckfrågorna och pekar ut möjliga konflikthärdar. Artikeln bygger på samtal med flera personer som har god kunskap om årets förhandlingar.

Läs också: Gjorde IF Metall rasande som Unionen-ordförande – nu ska hon lotsa avtal i hamn

1 Hur mycket ska lönerna höjas?

LO-facken har krävt löneökningar på 4,2 procent plus en särskild satsning på de som tjänar minst. Det är aningen högre än man fick ut 2023 då inflationen var hög. Facken vill se en klart uppväxlad löneökningstakt jämfört med 2010-talet då lönerna ökade i snitt 2,6 procent per år. Man motiverar kravet med höjd produktivitet och goda vinster i industrin.

Högre än på 2010-talet lär det bli. Konjunkturinstitutet har bedömt att löneutrymmet för de närmaste åren ligger kring 3,5 procent och bankekonomer har spått avtalade löneökningar 2025 kring 3,3 procent.

Arbetsgivarna har invänt att konjunkturen är svag och arbetslösheten hög. Men protesterna har inte varit kraftigare än man kunnat vänta sig. Hemmamarknadens branscher som handeln och restaurangnäringen gynnas dessutom av att konsumenterna får mer i sina plånböcker.

Bedömare som Arbetet talat med tror inte att nivån på löneökningarna blir den svåraste nöten att knäcka i årets förhandlingar.

2 Ska de lägst avlönade få mer?

LO-facken kräver att lönerna procentuellt höjs extra mycket på avtalsområden där anställda har månadslöner under 29 100 kronor. Alternativt kan de kräva en extra stor höjning av avtalens lägsta löner om dessa ligger under 25 000 kronor.

Arbetsgivarna kommer att streta emot alla former av låglönesatsningar. Om industrifacken driver igenom en låglönesatsning i sina avtal kan det ändå bli konflikt när uppgörelsen sedan ska tolkas i låglönebranscher som handeln.

Om inte märket är utformat på ett sätt som är kristallklart för både fack och arbetsgivare finns det risk för att exempelvis Handels varslar om strejk. Då blir det statliga Medlingsinstitutet som får hjälpa till att tolka märket. Detta hände senast 2020. I år är det ändå inte den hetaste potatisen som bedömarna pekar på.

3 Ska arbetstiden kortas – eller förlängas?

LO:s fackförbund driver inte gemensamma krav på förkortad arbetstid i vårens förhandlingar. Frågan hanteras i en utredning som ska vara klar i maj, efter att kollektivavtalen träffats. Ändå kan arbetstider bli en stridsfråga.

LO-facken i industrin kräver kortare arbetstid. På vissa avtalsområden i form av möjlighet till deltidspension för äldre anställda. På andra områden vill man ha fler lediga timmar i arbetstidsbanken.

Till saken hör att det på politisk väg rests krav på lagstiftning om kortare arbetstid, bland annat inom Socialdemokraterna. Om det blir maktskifte i valet 2026 kan en S-ledd regering komma att lägga lagförslag om kortare arbetstid.

Industrins arbetsgivare vill för allt i världen inte ha förkortad arbetstid i både lag och avtal. Därför kräver de att avtalad arbetstidsförkortning ska rullas tillbaka i samma mån som lagen ändras.

Den hittills avtalade arbetstidsförkortningen representerar ett stort värde för de anställda. Men exakt hur stort är inte lätt att beräkna om tid ska växlas in mot pengar.

Detta kan enligt vissa bedömare vara den svåraste nöten att knäcka i industrins förhandlingar.

En möjlig öppning kan ligga i det faktum att arbetsgivarnas bestämda åsikt är att arbetstid ska regleras i avtal och inte i lag. Därmed vore det direkt kontraproduktivt att inte vara öppen för att bjuda på något i förhandlingarna.

4 Ska mertid ge bättre betalt?

LO-förbunden kräver gemensamt höjd ersättning för mertid – det vill säga när deltidsanställda jobbar mer än de timmar de har kontrakt på. Facken stöder sig på två domar i EU-domstolen som säger att det är diskriminering att betala deltidare lägre ersättning när de jobbar extra än vad heltidsanställda får för övertid.

De flesta bedömare är överens om att EU-domarna har betydelse för svenska kollektivavtal, men exakt hur de ska tolkas är inte självklart.

Facken i industrin driver kravet på höjd mertidsersättning, trots att frågan idag inte är ett stort problem i industrin, där de allra flesta är anställda på heltid. Om en uppgörelse på området skrivs in i industrins avtal är det inte säkert att den går att kopiera rakt av i branscher som handeln, besöksnäringen och kommunerna.

Faktorer som spelar in är bland annat hur mertid i dag regleras i olika kollektivavtal. Kan mertid beordras precis som övertid, eller är det frivilligt för den anställda? Hur hög är ersättningen i dag, om det finns någon över huvud taget?

I tjänstesektorns branscher skulle kraftigt höjd mertidsersättning få stora konsekvenser. Om frågan inte alls regleras i kollektivavtal riskerar arbetsgivarna att bli stämda för diskriminering med hänvisning till EU-domarna.

Här ligger enligt flera bedömare en av de svåraste frågorna i årets avtalsrörelse. Det finns risk för konflikt.

5 Vilken betydelse har vår oroliga omvärld?

De två senaste avtalsrörelserna har genomförts under extraordinära förhållanden. 2020 plågades världen av coronapandemin. 2023 var inflationen med svenska mått skyhög. Båda gångerna har fack och arbetsgivare tagit gemensamt ansvar och tecknat kollektivavtal utan alltför mycket gnissel. Yttre hot kan föda krismedvetenhet och samförstånd på hemmaplan.
I dag gör USA:s president Donald Trump omvärlden osäker med hot om tullar och flirt med Putins Ryssland. Samtidigt har ekonomin i Tyskland allvarliga problem. Vem vet vad som då är rätt nivå på löneökningarna?

Osäkerheten kan denna gång göra arbetsgivarna mindre villiga att teckna ett långt avtal trots att de normalt är beredda att betala för stabilitet och arbetsfred.

Facken brukar vara inställda på kortare avtal. Men när nu deras lönekrav är historiskt höga kan de ha intresse av att driva igenom dem för flera år.

Industrins opartiska ordföranden kommer med säkerhet att utgå från ett treårigt avtal. Möjligen kan parterna pruta ner det till två.