Drygt ett år har gått sedan det infördes ett nytt krav om ”god försörjning” för arbetskraftsinvandrare. 

Sedan november 2023 måste man tjäna minst 80 procent av medianlönen i Sverige för att få arbetstillstånd. För närvarande innebär det att man måste tjäna minst 28 480 kronor i månaden. Innan förändringen trädde i kraft räckte det med en månadslön på 13 000 kronor.  

Migrationsverket märker av att färre söker arbetstillstånd – under 2024 kom det in runt 10 000 färre förstagångsansökningar jämfört med 2023, berättar Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare på myndigheten. 

– Det ligger helt i linje med den politiska intentionen med det nya kravet. Man vill styra arbetskraftsinvandringen från låglöneyrken till högkvalificerad arbetskraft, som har högre löner, säger hon.   

Antalet beviljade arbetstillstånd har också minskat. Under 2023 beviljades nästan 21 000 arbetstillstånd till personer som sökte första gången. Förra året låg den siffran på 13 400. 

Bärplockare stoppades

Bärplockare står för den största minskningen – antalet som fått arbetstillstånd har minskat från 5 240 till 1 361. Färre ansökningar och fler avslag ligger bakom förändringen, enligt Hanna Geurtsen. 

Under 2024 kom det in knappt 2 500 ansökningar gällande bärplockning och Migrationsverket avslog samtliga i kölvattnet av avslöjanden om missförhållanden och åtal om människoexploatering.

– Avslagen var inte grundade på försörjningskravet, det verkade som att de skulle få sina löner. Men omständigheterna under vilka de här bärplockarna skulle tjäna den här lönen, framför allt kopplat till den oreglerade arbetstiden, var skälet till att vi avslog ansökningarna, säger Hanna Geurtsen. 

Arbetsgivare överklagade avslagen och i vissa fall gav Migrationsdomstolen dem rätt – varpå några ändå beviljades arbetstillstånd. 

Fler avslag

Hur många som nekats arbetstillstånd på grund av försörjningskravet är svårt att säga. Migrationsverket för inte statistik över avslagsgrunderna.

I myndighetens egen analys ”Ett år med höjt lönekrav” framkommer att avslagen har ökat mest inom restaurang- och städbranschen. Inom restaurangbranschen har andelen avslagsbeslut ökat från 34 till 46 procent och inom städbranschen från 28 till 49 procent. 

– Alla branscher och yrken där lönerna enligt kollektivavtalet ligger under eller precis på gränsen av vad som är 80 procent av medianlönen kommer i teorin att påverkas av det nya kravet, säger Hanna Geurtsen. 

Avgörande dom

Hon vill påminna om att det är komplext och att praxisbildning inom utlänningsrätten tar tid. I slutet på januari kom en dom som kommer att vara vägledande för hur Migrationsverket ska fatta beslut. 

Fallet gäller ett vårdbiträde i Boden med en grundlön på 21 635 kronor, och som tidigare beviljats arbetstillstånd. Efter att lönekravet infördes ändrade arbetsgivaren schemaläggningen så att hon jobbade mer OB och därigenom fick en genomsnittlig ersättning som låg på 80 procent av medianlönen. 

Vårdbiträdet ansökte om förlängt arbetstillstånd men Migrationsverket avslog hennes ansökan. De menade att schemaändringen syftade till att kringgå lagstiftningen. Migrationsöverdomstolen är av annan mening och fastställer att ersättning för OB kan räknas in för att uppfylla kravet på god försörjning. 

– Det här har inte varit fastlagt i praxis tidigare. Det här, hur arbetsgivarna agerar och hur arbetstagare väljer att göra – de kanske väljer bort Sverige för att man tycker det är för krångliga regler – kommer bli avgörande för hur effekterna blir av det höjda lönekravet, säger Hanna Geurtsen.