Arbetet har tidigare berättat om Göteborgs stads försök att utmana den rådande ordningen vad gäller krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Vid upphandlingen av renoveringen av Dalaskolan i Västra Frölunda början på 2024 krävde Stadsfastighetsnämnden att budgivarna skulle ha kollektivavtal. Renoveringen av skolan beräknades kosta mellan 2 – 3 miljoner.

Upphandlingen genomfördes och ingen överklagade beslutet, något som utmålades som en seger av kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Jonas Attenius (S).

”Jag är trött på allt snack om att det inte skulle gå”, sa han till Arbetet i maj förra året.

Jonas Attenius (S) i kostym och röd slips står mot en suddig träbakgrund och tittar in i kameran.
– Vi beklagar såklart Konkurrensverkets beslut, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.

Initiativet gillades dock inte av arbetsgivarorganisationen Företagarna som tipsade Konkurrensverket om fallet. Nu har myndigheten kommit med sitt utlåtande. Enligt dem har Göteborgs stad agerat i strid med lagen om offentlig upphandling, LOU.

”Lagstiftningen är utdaterad”

Jonas Attenius är besviken, men samtidigt inte förvånad.

– Vi beklagar såklart Konkurrensverkets beslut. Nio av tio arbetstagare i Sverige omfattas av kollektivavtal eller hängavtal. För oss är det då en självklarhet att kunna kräva det, säger han och tillägger:

– Samtidigt gick upphandlingen igenom utan överklagan. Det är den första på många år, viket gav oss en smula hopp. Men nu står det klart att lagstiftningen är utdaterad.

Valfråga för 2026

Jonas Attenius menar att Sverige har varit för nitiska med att implementera EU-direktivet som säger att proportionalitetsprincip ska råda vid offentlig upphandling.

Det innebär i korthet att kraven och villkoren ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Detta för att enskilda företag inte ska kunna uteslutas från budgivningar från start.

– Samtidigt ställer vi redan en massa krav. Både kring miljö och sociala frågor. De som inte når de kraven utesluts också. Vi har vår arbetsmarknadsmodell i Sverige och den borde gälla som ett golv.

Vänsterstyret ska nu analysera Konkurrensverkets kritik. Klart är i alla fall att ambitionen att utvidga kollektivavtalskraven till fler upphandlingar nu bromsas.

– Vi får se hur vi tar det här vidare. Men facken måste höja sina röster och vi måste få i gång en fackpolitisk diskussion. Enligt mig är det en klockren valfråga för 2026, säger Jonas Attenius.

Företagarna: 60 procent skulle uteslutas

Företagarna utmålar å sin sida Konkurrensverkets besked som en vinst. Enligt dem skulle cirka 60 procent av deras medlemsföretag uteslutas om krav på kollektivavtal vore norm.

– Det ställs redan i dag krav på arbetsrättsliga villkor i många upphandlingar. Men inte på att man ska ha tecknat ett centralt förhandlat kollektivavtal. Just det här fallet rörde ett byggkontrakt med ett lågt anbud, vilket också är ett typfall där konkurrensen riskerar att bli skev, säger Magnus Johansson, expert på offentlig upphandling hos Företagarna.

Han anser nu att rättsläget i frågan är glasklart.

– Vill man fortsätta hävda att kollektivavtal ska vara ett krav så får man vända sig mot EU-lagstiftaren, säger Magnus Johansson.