I åratal har Sverige slagits mot att lagstadgade minimilöner införs i EU.

Hösten 2022 tycktes kampen definitivt förlorad. Europaparlamentet sa ja till ett direktiv om minimilöner, trots svenskt och danskt motstånd.

Nu har striden plötsligt tagit en ny vändning.

EU-domstolens generaladvokat säger i ett utlåtande idag, tisdag, att direktivet om minimilöner måste ogiltigförklaras i sin helhet.

Rekommendation till domstolen

EU har nämligen inte rätt att reglera löneförhållanden, föreningsrätt och strejkrätt, enligt generaladvokaten, som hänvisar till en artikel i EU:s fördrag.

Utlåtandet från generaladvokaten är en rekommendation om hur EU-domstolen ska ställa sig.

– Det här glädjande för oss som anser att löner ska bestämmas i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, säger Johan Danielsson, socialdemokratisk EU-parlamentariker och förste vice ordförande i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott.

– Jag hoppas att domstolen går på samma linje när den slutgiltiga domen kommer i sommar. Utlåtandet är ingen garanti för det, men en indikation.

Precis vad Sverige hävdat

Att EU inte har behörighet att lagstifta om löner är precis vad Sverige och Danmark har hävdat från dag ett. Kort efter att direktivet om minimilöner hade beslutats vände sig Danmark till EU-domstolen och krävde att direktivet ogiltigförklaras av det skälet, ett initiativ som Sverige sedan stödde.

EU:s minimilönedirektiv blev inte det dråpslag mot den svenska förhandlingsmodellen som fack, arbetsgivare och politiska partier i Sverige fruktade. Länder där lönerna bestäms i kollektivavtal är undantagna från kravet om lagstadgad minimilön.

– Men direktivet innebär uppenbara risker. Om enskilda personer skulle vända sig till EU-domstolen och hävda att deras rättigheter inte tillgodoses genom den svenska modellen, så är det osäkert vilken tolkning EU-domstolen skulle göra, säger Johan Danielsson.

LO: ”Välkomnar beskedet”

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä kommenterar utlåtandet från generaladvokten för Dagens Arena:

– Vi välkomnar självklart beskedet. LO har jobbat med frågan tillsammans med PTK och Svenskt Näringsliv inom ramen för Arbetsmarknadens EU-råd för att skydda den svenska modellen. Vår gemensamma uppfattning är att lagstiftaren har gått över gränsen i minimilönedirektivet och generaladvokaten har kommit till samma slutsats.

Men såväl Veli-Pekka Säikkälä som Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl betonar att det är för tidigt att andas ut innan EU-domstolens dom har fallit.

I det så kallade laval-målet godkände generaladvokaten att Byggnads använde stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtalade löner för de lettiska arbetarna på ett bygge i Vaxholm – men sedan gick EU-domstolens dom i en annan riktning.

Medan facken i Sverige och Danmark ogillar att EU bestämmer om löner har anställda i andra EU-länder knytit förhoppningar till direktivet om minimilöner, som länderna skulle börja tillämpa senast i november 2024.

Minimilönerna har verkligen höjts i en rad EU-länder de senaste åren – så mycket att anställda med minimilön i många fall kompenserats för inflationen. I vilken mån det beror på direktivet är oklart, men enligt en rapport om minimilöner från Eurofound har direktivet bidragit.