Sedan hösten 2022 har Arbetsförmedlingen haft ett nytt vapen i kampen mot arbetslivskriminalitet. För att upptäcka fusk med olika typer av anställningsstöd har myndighetens tolv inspektörer åkt ut till arbetsplatser på oanmälda besök. Alltså utan att förvarna arbetsgivaren först.

Inspektörerna har personlarm och ofta siktar de in sig på riskbranscher där fusk är vanligare eller där de fått in tips från allmänheten.

Men sedan starten har de inte kunnat kräva att få komma in på arbetsplatser. Det har nämligen saknats lagstöd för det.

– Vi har gått igenom det här med vår rättsavdelning. Och är det offentliga lokaler, alltså inte hem utan en arbetsplats, så får vi inte gå in om de säger nej, säger sektionschef Jonas Jalmsell.

Otydligt reglerat

Han beskriver de regler som myndigheten ska följa är otydliga när det gäller kontrollbesöken. Där står att de ska följa upp anställningsstödet. Men inte detaljerat hur det ska gå till.

Därför har Arbetsförmedlingen bett regeringen om tydligare regler. Att det som för vissa andra myndigheter, exempelvis Skolinspektion och Skatteverket, ska stå att de får, och ska, göra oanmälda besök.

Och nu ger regeringen en statlig utredare i uppdrag att titta på om det går att få till ett sådant tydligt stöd i lagen.

– Regeringen prioriterar att motverka felaktiga utbetalningar. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har rätt verktyg för att se till att det stöd som ges till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser används på rätt sätt, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson, i ett pressmeddelande (L). 

I ett mejl till Arbetet skriver ministerns pressekreterare att Arbetsförmedlingen lyft att det utan ett tydligt lagstöd ”finns en risk för att myndighetens möjligheter att genomföra kontrollbesök kan komma att ifrågasättas”. Och att det är viktigt för rättssäkerheten och förtroendet för myndigheten att ett sådant stöd kommer på plats. Senast den 13 juni nästa år ska uppdraget, som blir en del av en pågående utredning, redovisas.

Bara ett nej

Enligt Jonas Jalmsell har de dock oftast fått komma in på arbetsplatser. Han kan bara dra sig ett fall till minnes där arbetsgivaren sagt nej och där de då fått vända i dörren.

Från hösten 2022 fram tills augusti 2024 har gruppen gjort runt 2 100 oanmälda kontrollbesök. Det handlar ofta om företag som väljs ut efter en riskbedömning eller där det kommit in tips. Av de besöken har cirka 400 besök lett till misstanke om fusk eller felaktigheter med anställningsstödet.

Hur många som faktiskt lett till återkrav eller nekad utbetalning har Jonas Jalmsell inte siffror på.

Totalt handlar det om återkrav och hindrade utbetalningar på runt 50 miljoner kronor under den tiden. Men om pengarna verkligen betalas igen är en annan sak. Företag kan ha gått i konkurs, till exempel.

Papperslösa jobbar

Vad hittar inspektörerna på de här besöken? Det kan handla om arbetsplatser som inte ens finns, om arbetsgivare som fått anställningsstöd för anställda som inte jobbar på arbetsplatsen eller att arbetstagare fått betala tillbaka en del av sin lön.

Ett annat upplägg som Arbetsförmedlingen lyfter i sin begäran till regeringen är att en arbetsgivare får stöd för en anställd men att en papperslös person utför själva arbetet. Sedan delas ”vinsten” mellan arbetsgivaren och den som uppgetts arbeta. 

– Tekniken har gått framåt och det finns så många möjligheter i dagsläget att köpa upplägg för att begå fusk, bedrägeri och bidragsbrott. För mig är det en förtroendefråga för myndigheterna att vi hanterar medborgarnas pengar på ett bra sätt, säger Jonas Jalmsell.