29 100 kronor i månaden. Där drar LO-förbunden gränsen för vilka som ska anses lågavlönade, och därmed kan räkna med draghjälp av hela LO i den kommande avtalsrörelsen.

I branscher och företag där det finns löner under den här gränsen kommer arbetsgivarna att tvingas skjuta till extra pengar för löneökningar, om LO-förbunden får igenom sina krav.

Omkring 500 000 LO-medlemmar har löner under 29 100 kronor i månaden. De finns inom praktiskt taget alla LO-förbund, fast ojämnt fördelade mellan yrken.

Bärplockare sämst betalda

Med hjälp av SCB:s lönestatistik har Arbetet listat de LO-yrken där minst hälften av de anställda har en lön under gränsen för låglönesatsningen, det så kallade knäet (se förklaring här intill).

I botten på listan finns bärplockare och plantörer. Där har ungefär tre av fyra en lön på eller under knäet.

Barnskötare och städare är stora yrkesgrupper som kan få nytta av låglönesatsningen, liksom restaurangbiträden.

Men låglönesatsningen kan användas vid varje företag där det finns anställda med låga löner, oavsett bransch. Simon Petersson, avtalssekreterare på IF Metall, tar verkstadsindustrin som exempel. Där låg snittlönen på 32 700 kronor 2023.

– Ändå finns enskilda anställda med lön under 29 100 vid de flesta företag. Jag har varit på fabriker med hundratals anställda där alla ligger kring teknikavtalets lägsta lön, det vill säga kring 25 000 kronor i månaden, eller någon femhundring däröver. På sådana företag har låglönesatsningen enorm effekt.

Löneklyftorna växer

Sedan avtalsrörelsen 2017, då LO använde den här modellen första gången, har den kritiserats internt för att ge för lite. ”Inte ens ett par paket mjölk för en undersköterska eller barnskötare”, sa Kommunal inför avtalsrörelsen 2020.

LO-förbunden är försiktiga med att avslöja i vilken grad knämodellen har givit löneökningar utöver det så kallade märket, alltså de löneökningar som facken inom industrin förhandlar fram, och som ska vara vägledande för hela arbetsmarknaden. Men i exempelvis I-avtalet (IF Metalls avtal för bland annat plastindustrin) handlar det om ett par hundradelar av en procent extra under den senaste avtalsperioden.

I branscher där många har löner långt under ”knäet” blir effekten större.

Men har knämodellen lyckats lyfta lågavlönade yrkesgrupper i förhållande till andra? Löneskillnaderna inom LO-familjen har inte krympt de två senaste årtiondena, utan tvärtom ökat något, enligt LO:s lönerapport 2023. Samtidigt växer klyftan mellan arbetare och tjänstemän.

– De låglönesatsningar som LO-förbunden har gjort sedan åtminstone 1990-talet och framåt har bidragit till att hålla samman lönerna både inom och mellan LO-förbunden, säger Stefan Carlén, chefsekonom vid Handels.

Utan låglönesatsningar skulle alltså löneklyftorna inom LO-familjen ha varit större än de är. Men LO:s försök att lyfta de lägst avlönade motverkas av andra krafter.

Kanske viktigast är den höga personalomsättningen inom restaurangnäringen, handeln och andra branscher med många lågavlönade. När halva personalstyrkan i restaurangnäringen byts ut varje år ersätts den med nya, oerfarna anställda. Som i många fall får börja på avtalets lägsta lön, för närvarande 25 007 kronor.

Det gör att löneökningarna i branschen pressas ner, så kallad negativ löneglidning. Den effekten överskuggar de vinster som låglönesatsningen ger.

SÅ HÄR HAR VI GJORT

Listan visar de LO-yrken där minst hälften av de anställda har så låg lön att de omfattas av LO:s låglönesatsning.

Listan bygger på SCB:s lönestatistik för månadslöner. Utöver grundlön ingår rörliga tillägg (men inte övertidsersättning). Indelningen i yrken stämmer inte överens med LO-förbundens avtalsområden. Listan ger ändå en fingervisning om var låglönesatsningen får störst betydelse. Observera att lågavlönade kan finnas även i yrken med höga löner.

Statistiken avser lönerna 2023. För att sätta lönerna i relation till LO:s gräns för låglönesatsning 2024 (29 100 kronor) har vi ”översatt” gränsen till 2023 års lönenivå.

Vi har räknat med en löneökning för LO-medlemmarna det senaste året på 3,3 procent. Gränsen för låglönesatsning 2023 hamnar då på ungefär 28 200 kronor.

3,3 procent är den löneökning som fack och arbetsgivare i industrin enades om för andra avtalsåret när de gjorde upp om lönerna våren 2023 – det så kallade märket. I verkligheten kan en yrkesgrupp ha ökat sin lön något mer eller något mindre än märket, men för arbetare väntas avvikelsen från märket bli liten.

Så här fungerar ”knämodellen” i LO:s låglönesatsning:

Vi tänker oss ett företag med fyra anställda: två som har 30 000 kronor i månadslön och två som har 25 000. Lönesumman blir 110 000 kronor.

Vi antar också att LO-förbunden får igenom löneökningar med 4,2 procent. Utan knämodellen blir potten för löneökningar vid företaget 4 260 kronor (4,2 procent av 110 000 kronor). Pengarna fördelas genom lokal förhandling.

Med knämodellen räknas de båda lönerna på 25 000 kronor i stället som om de vore 29 100. Lönesumman blir då 118 200 kronor.

Potten för löneökningar vid företaget blir 4 964 kronor och 40 öre (4,2 procent av 118 200 kronor). Det är 704 kronor och 40 öre mer än utan knämodellen.

Lönepotten fördelas genom lokal förhandling. LO:s låglönesatsning är ingen garanti för att just de individer som har lägst lön får mer.

Genom knämodellen blir löneökningen vid det här företaget drygt 4,5 procent i stället för 4,2 procent.

Ju fler vid företaget som har lön under knäet, och ju längre under knäet de ligger, desto större blir effekten av låglönesatsningen.