I slutet av november kommer utredningen om den kontroversiella angiverilagen att presenteras. Om lagen röstas igenom kan offentliganställda bli skyldiga att rapportera personer de stöter på i sitt arbete som befinner sig i Sverige utan tillstånd.

Patienter på vårdcentralen och skolbarn är några av dem som då riskerar att rapporteras till polisen eller migrationsverket. 

”Vi anger inte”

Och sedan start har motståndet varit stort. Kommunal är kritiska, Vårdförbundet likaså. På sociala medier har kampanjer och ställningstaganden avlöst varandra. Majoriteten av de offentliganställda och organisationerna runtom dem verkar eniga; ”Vi anger inte”.  

Debattartiklar och skarpa uttalanden har avlöst varandra och denna vecka har facken inom välfärden gått ihop med en sällan skådad enighet och arrangerat en manifestation i Stockholm. Lärarfacket lovar till och med stöd och hjälp för de medlemmar som vägrar att ange. 

Pressen på regeringen har från start varit stor men inget tyder på att Tidöregeringen tänker ompröva sin hållning. Tvärtom har kritikerna fått noll gehör och fackförbunden har stängts ute ifrån den pågående utredningen. Det “paradigmskifte” som de fyra partierna som utgör Tidösamarbetet lovat ligger dock fast.

Skuggsamhället omsätter miljarder

Oron för det skuggsamhälle som tillåtit växa sig allt större är välkommen. Många utnyttjas på arbetsmarknaden, hamnar i beroendeställning och riskerar att utsättas både för trakasserier, hot och våld. Utöver detta skor sig cyniska opportunister på utsatta människor. Det är en miljardbusiness. 

Men som ofta när det kommer till människor i utsatta situationer riktar högerpolitiken udden helt fel. Riskerar människor som lever gömda att anges när de skickar sina barn till skolan eller söker vård kommer de inte att göra saker som leder till att de tvingas lämna landet. 

Nej, effekten blir, utöver otaliga tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare, att redan utsatta människor inte söker vård. Deras barn plockas ut ur skolan. De som redan nu lever under hot kan pressas och utnyttjas mer och enklare.

Samma regering som säger sig vilja få bort skuggsamhället vill lägga ner Ekobrottsmyndigheten och vägrar konsekvent strama åt regler på arbetsmarknaden som göder och möjliggör fusk. Hur dessa åtgärder ska hjälpa Sverige, människorna på flykt eller verksamheter i offentlig sektor är helt omöjligt att förstå.

Sverigedemokratisk seger

Angiverilagen började som en Sverigedemokratisk käpphäst. Att göra livet så jävligt som det bara går för de människor som har det allra jävligast. Det räcker inte att de få rättigheter de åtnjutit nu ska tas ifrån dem. Hela samhället ska vändas emot dem. Inte en lugn stund ska de få. 

Och samma selektiva logik gäller angiveri som när det kommer till arbetslivskriminalitet, välfärdskriminalitet och ekobrott. Det är individen som ska pekas ut, bära alltmer ansvar och pressas. Inte ens när det gäller samhällets mest utsatta visar regeringen någon som helst pardon. 

Nu är den ordning som fackförbund, civilsamhället och (nästan) hela den rödgröna oppositionen varnat för hela Sveriges politik. Att enskilda offentliganställda nu gör motstånd är exakt det försvar medmänskligheten behöver i det kalla land Sverige förvandlas till under Tidösamarbetet. För detta mod ska de ha tack.