Regeringens idiotbeslut gör det svårare att jobba i Sverige

Tänk dig att du är uppväxt i Mumbai eller Rio de Janeiro. Tänk dig dessutom att du har tagit ett jobb i Sverige för att få möjlighet att arbeta med världsledande teknologi för grön omställning. Och att jobbet finns i Ludvika.

Det är ingen orimlig tanke. De senaste åren har Hitachi Energy i genomsnitt anställt tre personer om dagen, ett tusen om året. Utvecklingen har uppmärksammats av både näringsministern och statsministern. Väldigt många av dem som rekryterats kommer från andra delar av världen. Bland de anställda hos Hitachi i Ludvika finns nu över 60 nationaliteter.

Du kommer att mötas av ett företag som gör sitt bästa för att du ska komma in i jobbet och av en kommun som ligger långt fram för att det ska finnas byggbar mark, undervisning för dina barn och annat.

– Det här märks ända till Tokyo, säger Ludvikas kommunalråd Leif Pettersson när jag pratar med honom.

Sverige ligger fem mil bort

Inför beslutet om de jättelika investeringar som nu görs har den högsta ledningen för koncernen varit noga med att försäkra sig om att lokalsamhället kan ta sig an utmaningarna. Och uppenbarligen har granskningen utfallit till belåtenhet.

Du ser utsikten över sjön Väsman och får veta att det råder allemansrätt. Du kommer kanske att hitta cricketklubben, den kommunala kulturskolan och en liten men överraskande varierad krogscen.

Ett litet men trots allt välfungerande samhälle, trots kylan.

– Det är klart, vill man ha storstadsliv ska man ju bo någon annanstans, som grannkommunen Smedjebackens kommunalråd Fredrik Rönning sa till mig i ett annat sammanhang.

Men en av de saker du kommer att upptäcka på din första arbetsdag är också att du måste resa nästan 50 kilometer för att hitta någon som representerar den svenska staten.

Bankerna och staten lika ointresserade

I Ludvika finns ingen som kan hjälpa dig med folkbokföring eller papper som har med det nya landet att göra. Sedan förra året är det statliga servicekontoret, som bland annat representerar Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan, stängt. Närmaste kontor ligger i Borlänge.

Du kommer dessutom att upptäcka att du behöver resa ännu längre, till Västerås, för att kunna öppna ett bankkonto.

Bankernas ointresse för att erbjuda sina kunder service är en sak. Att staten drar sig tillbaka är en annan. Det beror nämligen på medvetna politiska beslut vars konsekvenser ingen i slutänden vill ta ansvar för.

Uppdraget att driva lokala servicekontor fick Statens servicecenter av den förra regeringen. Ett svar på en allt hårdare kritik mot att statliga myndigheter i allt högre grad övergav stora delar av landet och människorna som bodde där. Här skulle myndigheterna samarbeta och invånare kunna få hjälp oavsett om det gällde sjukförsäkringen, att söka jobb eller folkbokföring.

En både kostnadseffektiv och praktisk organisation, var tanken.

Ludvika som exmpel

Nu har den nuvarande regeringen och civilministern, kristdemokraten Erik Slottner, lagt ett sparbeting på myndigheten. 50 miljoner om året ska utgifterna minska. Pengarna behövs väl för nya jobbskatteavdrag.

I praktiken betyder det nedlagda kontor, och det snabbt.

Tillväxtverket har delat in landet i 60 så kallade FA-regioner. Meningen är att varje område ska täcka en yta där människor kan bo och arbeta utan orimliga resor. Enligt regeringens uppdrag ska varje FA-region ha ett servicekontor.

Ludvika räknas tillsammans med Smedjebacken som en region.

Statens servicecenter har dessutom ett speciellt uppdrag att underlätta rekryteringen av kvalificerad arbetskraft från andra länder. Hitachis utbyggnad i Ludvika och Smedjebacken skulle kunna tjäna som exempel på varför det behövs.

Erik Slottner borde hållas ansvarig

Ändå läggs alltså servicekontoret i Ludvika ner. Och varför? Därför att hyreskontraktet redan var uppsagt. Nu är det snabbaste sättet att spara pengar att inte leta efter några nya lokaler. Och det även om resultatet blir grus i maskineriet för en expanderande framtidsindustri.

Det är förstås stoppdumt. Som förfallet i infrastrukturen och de senfärdiga tillståndsprocesserna. Ännu ett exempel på hur staten blir den svaga länken när Sverige ska presentera sig som rätt plats för investeringar och tillväxt.

Det är naturligtvis inte bara nyanställda i industrin som drabbas när Statens servicecenter plockar ner skylten. Nedläggningen gör livet svårare för pensionärer, sjuka och alla andra som behöver komma i kontakt med myndigheter.

Men att Ludvika och Smedjebacken just nu är ett nav i nyindustrialiseringen av vårt land gör nedläggningen av kontoret till något mer än regionalpolitik. Det handlar om bilden av Sverige.

Den borde Erik Slottner hållas ansvarig för.