Riksmötets öppnande innebär inte bara att Magdalena Andersson skammas för att hon inte var snabb nog att byta sina sneakers mot pumps. Det är nu också halvtid i mandatperioden. 

Det höga tonläget under valrörelsen 2022 har inneburit skyhöga förväntningar på regeringen. Med Tidöavtalet på plats hoppades Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ha löst alla nödvändiga knutar i SD-samarbetet. 

Skandaler med SD – men tyst om Gaza

Så blev det inte. Inte nog med att skandalerna avlöst varandra på både nationell nivå, med trollfabriker och en krishantering som lämnade mer att önska, och lokala dikeskörningar med personliga skandaler och spruckna styren.

Nu är det alltså halvtid. En ny utrikesminister, Maria Malmer Stenergard tillträder. Sett till avsaknad av reell kompetens ska vi väl vara tacksam att den väldigt erfarna Dag Hartelius blir skåningens parhäst. 

Tydligt är att Sverigedemokraterna nu är en aktör när det kommer till svensk utrikespolitik. Faktum kvarstår att Sveriges regering saknar både muskler och vilja för att göra någon vidare åt någonting som sker bortom Sveriges gränser. Tyst om Gaza, tyst om Trump. 

Dousa blir minister

Utöver skattesänkningar, höjda utsläpp och snack om dyr kärnkraft är det inte mycket på gång. Bortsett från Timbros intåg i regeringen, vill säga. Förvånande, sett till att denna regering velat dra åt när det kommer till bistånd. Twittraren Benjamin Dousa har ju, som bekant en lite mer kreativ syn på pengar, fakturering – och penningtvätt.  

Nu får undersköterskan drygt 200 kronor mer i plånkan. Det kompenserar, som alla förstår, inte för de höjda levnadskostnaderna och för den uteblivna reallöneökningen.  

Att socialen inte har resurser och skolan skär ner är och förblir ett mysterium i ett land där en regering blivit vald på att minska kriminaliteten. Inte minst då den organiserade gängbrottslighetens unga har sagts vara en prioritering.

Vårdkris

Och vården, ja den är i kris. 24 miljarder saknas enligt SKR. Allt pekar på att de statliga anslagen kommer landa på en bråkdel.

Arbetslösheten är på nästan 10 procent och då passar Johan Pehrson på att fly arbetsmarknadsdepartementet. Pappa-influncern ska nu ta sitt krig mot skärmtiden med sig till posten som utbildningsminister. 

Men trots rockader är sanningen att det är ingen stark regering, det här. Europaparlamentsvaletvalet var en katastrof för Tidöpartierna. Resultaten av den sparsmakade krispolitiken märks i människors vardag, inte minst när det kommer levnadskostnader och nedskärningarna i offentlig sektor.

Låga förväntningar på kommande två år

Och den är inte heller omtänksam eller enande. Kristersson retorik är inte bara lånad utan rakt av kopierad av Sverigedemokraterna. Invandrare ska ut, riskkapitalister i skolan ska ingenstans.

Och varken elen eller kriminaliteten löste sig i en handvändning, trots den vräkiga kommunikationen i valrörelsen. Med Maria Malmer Stenergard som ny utrikesminister och Benjamin Dousa som biståndsminister kommer inte Sveriges trovärdighet som humanitär stormakt återetableras. 

”Det ljusnar i horisonten” säger Ulf Kristersson. Resultaten av regeringens politik märks, säger han. Mycket återstår och saker tar tid. Men politiken och pengarna låter vänta på sig. Förväntningarna inför kommande två år? Ja, de är av förklarliga skäl låga.