Mats, 70, gör som allt fler och är jobbonär: ”Extra pengar är inte fel”
Allt fler pensionärer jobbar. Fördelarna visar sig var många – både för ekonomin och välmåendet. Samtidigt finns utmaningar: alla orkar inte jobba, och ålderismen är ett utbrett problem. Arbetet tar tempen på jobbonärandet.
Jobbonären Mats Pettersson.
När Mats Pettersson var 63 år sa han upp sig.
– Jag gick väl in i den där väggen som folk pratar om, säger han.
I stället för att gå till doktorn kunde han leva på motsvarande en halv årslön i komptimmar innan han började ta ut pension.
– Att sluta jobba då är det bästa jag gjort.
Yrkeslivet började vid 16 års ålder på pappas bilverkstad. Sedan blev det många år på Volvos Dalslandsverken och Lear som tog över fabriken 1993. Efter att Lear lade ner i slutet av 90-talet jobbade han som ”allt i allo” på en firma i Åmål, som bland annat sysslade med maskinuthyrning. Till slut blev det alldeles för hög arbetsbelastning – orken tog slut.
Han hann vila i tre år innan hans kompis, som har en måleri- och byggfirma, en kväll berättade att det var mycket att göra på firman.
– Jag kläckte ur mig att jag kan hjälpa till med något ärende. Han sa: ”Ja men gud vad bra.” Och sedan dess har det rullat på, säger Mats Pettersson.
”Guldkant på tillvaron”
Mats Pettersson, nu 70 år, jobbar ungefär 40 timmar per månad på sina egna villkor – vilket han mår bra av.
– Det är bara kul att komma ut och träffa folk och tjöta med gubbarna på firman. Och extra pengar är ju inte fel. Det sätter guldkant på tillvaron, säger han.
Pengarna går till hans hobbyer: racerbil, husvagn och resor.
– Jag vill inte lägga mig på en nivå där jag känner att jag måste ha lönen. Hade det varit ett tvång hade det känts tungt efter ett helt arbetsliv. Då hade jag hellre dragit ner levnadsomkostnaderna till max, säger Mats Pettersson.
Allt fler jobbonärer
Det har gått tre år sedan ”jobbonär” hamnade på språkrådets nyordlista. Och allt fler pensionärer jobbar – nya siffror från SCB visar att personer i åldersgruppen 65 till 74 år jobbar dubbelt så mycket nuförtiden jämfört med 2005.
En trend som Veterankraft, ett av flera bemanningsföretag som värvar jobbsugna pensionärer, märker av. Och många lokalkontor vittnar om att de ser ett visst skifte, berättar vd:n Dan Lainio. Trots att den sociala faktorn fortfarande är den starkaste drivande orsaken till att man vill bli jobbonär, har kontoren uppmärksammat en annan grupp.
– De sista åren, med kostnadstrycket som varit, upplever man att det skett en ökning av personer som jobbar extra för att dryga ut pensionen då den inte räcker hela vägen, säger han.
En viktig premiss för Veterankraft är det bygger på frivillighet – pensionärerna som skriver in sig där jobbar likt Mats Pettersson ”lite här och där med det som känns kul”.
– Vad händer om fler måste jobba efter pensionsåldern? Det kommer att ställa nya krav – inte bara på oss – utan på alla arbetsgivare som har med seniorer att göra, säger Dan Lainio.
PRO:s tips – tänk på det här om du vill bli jobbonär
- Prata med din arbetsgivare i god tid innan du vill börja ta ut pension. Att gå ner i arbetstid är alltid en förhandlingsfråga. Man har rätt enligt lagen om anställningsskydd att ha kvar sitt jobb tills man fyller 69. Efter det krävs inte längre sakliga skäl för att bli uppsagd.
- Planera hur du vill ta ut den allmänna pensionen. Den börjar inte komma automatiskt, utan när du bestämmer. Den kan tas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent och det går att ändra sig när som helst.
- Ännu viktigare är att planera sin tjänstepension, för den är inte lika flexibel. Hittills går det inte att stoppa eller ändra utbetalningen av en tjänstepension som väl börjat betalas ut. Ändringar är dock på gång. För en jobbonär kan en så kallad livsvarig tjänstepension vara klokt – då kommer det mindre pengar varje månad, men å andra sidan kommer den så länge man lever. Man kan också vänta med utbetalningarna helt. Risken är annars att inkomsten blir väldigt hög under några år, för att sedan bli mycket lägre.
- Från januari det år du fyller 67 betalar du lägre skatt både på pension och lön. Ha med det i beräkningen – liksom om du kommer att komma upp till gränsen för statlig skatt. Tänk också på att om du fortsätter att jobba, så fortsätter du också att betala in till din allmänna pension. Tjänstepensionsinbetalningarna har dock ofta en övre åldersgräns – där behöver man se efter vad som gäller hos det egna tjänstepensionsbolaget.
Källa: PRO
Många fördelar
Även Joel Stade, sakkunnig i frågor som gäller pensionärers ekonomi på PRO, har noterat att det finns ett ökat intresse både av att bli jobbonär – och att anställa jobbonärer.
– Jag tror att pandemin kan ha bidragit där – plötsligt blev det till exempel väldigt intressant att få tillbaka pensionerade sjuksköterskor. Det dummaste man kan göra är att skicka i väg människor inom bristyrken, säger han.
Han ser många fördelar med att äldre jobbar. För den enskilda är det ekonomiskt gynnsamt och bidrar det till meningsfull tillvaro. Dessutom är fler arbetade timmar positivt för samhällsekonomin.
Fördelarna finns även att finna i forskning. Förutom ekonomin är ”att känna mening med jobbet” och ”vara behövd på arbetsplatsen”, två av de främsta skälen till att pensionärer jobbar, framkommer i en studie från Göteborgs universitet. Och det blir snabbt tusenlappar att håva in till pensionen, om man jobbar deltid som pensionär, visar rapporten ”Jobbonärslivet” från Skandia.
I rapporten har pensionsekonomen Mattias Munter undersökt hur 60-talisterna kommer att påverkas av att ”trappa ner arbetslivet” efter att man uppnått pensionsålder. Där framkommer att en privatanställd arbetare kan höja sin pension med drygt 3 000 kronor före skatt per månad – om man under två år kombinerar 50 procent pension med 50 procents arbete. Samma summa för tjänstemän ligger på mellan 6250–6750 kronor. Och för chefer mellan drygt 9000–9850 kronor. De med högre lön är alltså till synes de stora vinnarna.
– Skillnaderna ser stora ut i antal kronor – men sett till relativ inkomst är det mindre skillnader skulle jag säga, säger Mattias Munter.
Från och med årsskiftet träder flexiblare regler för tjänstepensionen i kraft. Det innebär att det blir lättare att ”sätta på och stänga av” tjänstepensionen. Något som kommer göra det lättare att bli jobbonär, enligt Joel Stade, sakkunnig på PRO.
Alla orkar inte jobba
Samtidigt är det långt ifrån självklart att man orkar jobba som pensionär.
– Risken är om det finns en grupp som känner sig tvingade till att arbeta fast man inte vill. Att inte ha råd att vara pensionär ska inte vara möjligt, säger Joel Stade.
Det behövs mer för att säkra upp för den gruppen, menar han. Den så kallade ”trygghetspensionen”, som gör det enklare för personer som fyllt 61 år att få sjukersättning, är ett litet steg i rätt riktning, enligt Joel Stade. Men PRO vill se en högre allmän pension.
– Staten måste stå för en gedigen grundplåt. Inte ekonomiskt piska personer som haft ett tungt arbetsliv, säger han.
Ålderismen – en utmaning
Trots att Joel Stade, Mattias Munter och Dan Lainio ser positivt på framtiden för jobbonärer, är de också överens om att ålderismen utgör ett problem. De flesta anmälningarna om åldersdiskriminering som kommer in till DO rör arbetslivet. Sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern, visar en rapport från IFAUS.
– Vi tycker att samhällets mest erfarna medarbetare har för låg status och att den kan, och bör höjas. Samhället är inte tillräckligt bra på att ta vara på den kompetens och kunskap som finns, säger Dan Lainio, vd på Veterankraft.
Även pensionsekonomen Mattias Munter ser ålderismen som ett problem.
– Ålderismen blir ju en motkraft mot viljan, ambitionen och samhällsnyttan med att fler jobbar längre – det leder till utmaningar på arbetsmarknaden.
Och Joel Stade ifrågasätter den så kallade ”las-åldern” inom lagen för anställningsskydd. Den innebär att du när du fyllt 69 år kan sägas upp utan sakliga skäl.
– Om du jämför en 68-åring med en 71-åring kan de utföra exakt samma arbetsuppgifter. Men 71-åringen missgynnas av lagen.
”Går till jobbet med glädje”
Kerstin ”Titti” Jansson, 70 år, ser bara fördelar med att vara jobbonär. Hon jobbar när hon känner för det på SSIH(specialiserad sjukvård i hemmet) på Nyköping lasaretts palliativa avdelning.
– Jag går till jobbet med glädje varje gång jag jobbar.
Även Kerstin Jansson gick in i väggen för fem år sedan och blev långtidssjukskriven.
– Jag förlorade en massa inkomster. Det kommer ju som ett brev på posten.
Trots det är det inte de extra slantarna som främst driver henne till att jobba som pensionär. Kerstin Jansson bor med sin man på en gammal gård tre mil utanför Nyköping, och jobbet blir en viktig källa till större sammanhang.
– Kontakten med alla underbara kollegor på avdelningen, patienterna och deras anhöriga är viktig för mig. Mellan besöken blir det en liten paus i bilen vilket behövs ibland. Ger tid för eftertanke.
Men hon får vara noga att hon inte tar för många pass. Symtomen från utbrändheten gör sig fortfarande påmind. Och hon har blivit bättre på att säga nej.
– Man går i skolan och får inte bestämma själv. Man jobbar och får inte bestämma själv. När man nått pensionsålder får man äntligen bestämma själv, den känslan är helt fantastisk.
”Kan vi få överleva?”
Kollegan Anette Segerblad, 66 år, som Kerstin Jansson stöter på när hon ska göra klart det administrativa för dagen, jobbonärar också som sjuksköterska. Hon har en annan upplevelse.
– Om jag hade klarat mig ekonomiskt hade jag inte arbetat utan varit pensionär.
Hon tycker det är skamligt att hon – trots att hon har jobbat i 49 år – inte har råd att gå i pension.
– Att vi sjuksköterskor och undersköterskor aldrig får den bekräftelse vi förtjänar…Kan vi få lite mer i lön? Kan vi få överleva? Kan vi få lite arbetstidsförkortning? Kan vi få ha råd att gå i pension?
