2020 enades LO och Svenskt Näringsliv om att förbättra avtalspensionen för privatanställda arbetare.

Från och med januari 2023 ska pensionen tjänas in från 22 års ålder, mot tidigare 25 år.

Och arbetsgivarna ska betala in avgiften till pensionen varje månad, inte bara en gång om året.

Men medan den sänkta åldersgränsen är i kraft har månadsvis inbetalning till pensionen fortfarande inte genomförts.

– Våra medlemmar missar stora pengar i pension på det här. Det är ofattbart att LO inte gör något, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers avdelning 68 i Hallstavik.

”Nonchalans”

Enligt LO och pensionscentralen Fora beror förseningen på tekniska problem. En förklaring som Aleksandar Srndovic inte godtar.

– De har haft närmare tre år på sig. Och tjänstemännen har månadsvis pensionsavsättning sedan länge. Det här är nonchalans, eller oförmåga.

Att avgifterna till avtalspensionen beräknas och betalas månadsvis i stället för en gång om året är viktigt av två skäl.

För det första får den anställde avkastning direkt i stället för att pengarna ”ligger och väntar”.

För det andra är avgiften till pensionen mycket högre på löner över ett visst tak.

Taket ligger vid 557 250 kronor om året.

På lön under taket betalar arbetsgivaren in en pensionsavgift som motsvar 4,5 procent av lönen. Ovanför taket är avgiften hela 30 procent.

Missar tusenlappar

Om pensionsavgiften beräknas varje månad i stället för årsvis blir taket 46 438 kronor per månad. Då blir det lättare för arbetare att ta del av den högre pensionsavgiften.

Många arbetare når nämligen över taket enstaka månader, till exempel då de jobbar övertid, även om de inte har årsinkomst över 557 250 kronor.

Sådana månader kan ge tusenlappar i extra pensionsinbetalningar, säger Stefan Lundkvist, ordförande för Pappers avdelning 158 i Munksund.

– De stora förlorarna är de medlemmar som jobbar dagtid. De kan ha inkomst långt över taket någon eller några månader om året när de har jourveckor, jobbar vid driftsstopp, storhelger och liknande.

Rycker in mitt i natten

Daniel Vikberg, instrumenttekniker på SCA:s bruk i Munksund, är väl medveten om att han hör till ”förlorarna”. Han jobbar normalt dagtid men är jour vissa veckor.

När ventiler och givare i produktionen krånglar rycker han in med kort varsel, inte sällan mitt i natten.

– Min senast lön, som kom i dag, låg kring 60 000 kronor före skatt, eftersom jag fick rycka in en del under semestern. Åtminstone tre gånger per år har jag liknande månadslöner.

– Sådana månader går jag miste om tusenlappar till pensionen. För mig som är ung, 32 år, skulle de pengarna hinna växa en hel del. Den dag jag går i pension kanske jag behöver varenda krona.

Daniel Vikberg är instrumenttekniker på SCA:s bruk i Munksund.
Daniel Vikberg är instrumenttekniker på SCA:s bruk i Munksund.

LO: Systemet höll inte måttet

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson förhandlade fram förbättringarna av avtalspensionen 2020. Han är också ledamot i Foras styrelse.

– Det datasystem som Fora först upphandlade och började etablera höll inte måttet. Förra hösten stod det klart att systemet skulle vara i drift först 2028. Då bestämde vi oss för att börja om och upphandla ett annat system, säger Torbjörn Johansson, som tillägger:

– Beslutet togs under stor vånda. Att ta om processen kostar mycket pengar. Och hur vet vi att det nya systemet blir bättre?

LO: Vi gjorde en felbedömning

Nu väntas månadsvisa inbetalningar komma igång från och med 2024, enligt Torbjörn Johansson.

Vem är ansvarig för förseningen?
– Ytterst är styrelsen ansvarig. Men alla experter sa att det första systemet skulle vara bra, svarar Torbjörn Johansson, som själv inte satt i styrelsen när beslutet om det första systemet togs.

Tjänstemännen får sin tjänstepension ITP inbetald månadsvis genom pensionscentralen Collectum. Varför kan Collectum men inte Fora?
– Fora har haft ett annat uppdrag än Collectum. Medan Collectum bara hanterar tjänstemän har Fora hand om både arbetare och tjänstemän. Fora hanterar långt mer data.

Vad säger du till de medlemmar som är besvikna?
– Att jag också är besviken. Jag hade aldrig i mitt liv trott att det skulle ta så lång tid. Vi gjorde en felbedömning – men med bra rådgivare bakom oss.

Bakgrund

Våren 2020 gjorde LO och Svenskt Näringsliv upp om två förbättringar i Avtalspension SAF-LO som facket har krävt i många år.

Åldern då pensionen börjar tjänas in skulle sänkas stegvis från 25 till 22 år. Och från och med januari 2023 skulle arbetsgivarna betala in avgifter till den anställdes pension varje månad, vilket de redan gör för tjänstemännen.

Men arbetsgivarna ställde upp ett villkor: Samtliga LO-förbund måste gå med på treåriga avtal i den avtalsrörelse som pågick.

Villkoret var svårt att svälja på grund av osäkerheten under pandemin.

”Vi accepterade villkoret därför att vi tänkte på ungdomarna som behöver varje krona till pensionen. Vi fick dålig löneutveckling, men när januari 2023 kom fick vi inte den förbättring som skulle väga upp. Vi bommade en avtalsrörelse”, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers i Hallstavik.

”LO har begärt månadsvis pensionsinbetalning i många år, men Svenskt Näringliv har sagt nej. Så fick vi ett genombrott. Även om vi hade vetat att det skulle dröja till 2024 tror jag att vi hade tagit uppgörelsen”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson