”Förlusten av sjukpenningen och hotet om utförsäkring ledde till förvärrad psykisk ohälsa, inklusive känslor av hopplöshet och självmordstankar”, skriver en person till Kommunal.  

”Jag blev utförsäkrad trots att Arbetsförmedlingen bedömde att jag hade 0 % arbetsförmåga. Det tvingade mig att leva utan inkomst och förlita mig på min partner”, skriver en annan.  

”Utan sjukförsäkring hade jag aldrig blivit frisk. Sjukförsäkringen räddar liv – värdigt liv”, skriver ytterligare en person. 

Samlat vittnesmål

I dag, 1 juli, gick remisstiden för regeringens omdiskuterade sjukförsäkringsutredning ut. Flera fackliga organisationer protesterar kraftfullt mot förslagen om skärpta regler.  

– Jag utgår ifrån att medlemmarnas vittnesmål blir den väckarklocka regeringen behöver för att stoppa förslaget, säger Kommunals Malin Ragnegård, i ett pressmeddelande.  

Fackförbundets remissvar lämnades in tillsammans med över 900 vittnesmål om sjukförsäkringen. Kommunal är bland annat kritiska mot att fokus ligger på att ”minska antalet sjukskrivningar genom ökad kontroll och inskränkningar, snarare än genom förbättrad rehabilitering och arbetsanpassning”.

”Tvingas ut i fattigdom”

Fackförbundet ställer sig också bakom LO:s remissvar där LO på punkt efter punkt sågar utredningen.  

LO anser att utvärderingen har stora brister och har en rad starka synpunkter, däribland förslaget att skrota att Försäkringskassan måste ange vilket yrke en person anses klara av när sjukpenningen dras in.

LO säger även bland annat nej till förslaget att de särskilda äldrereglerna ska slopas och att undantaget ”övervägande skäl” ska tas bort som grund för beviljande av sjukpenning. Dessutom skriver LO att man ”med emfas” avstyrker utredningens bedömning att en tidsgräns för rätten att få sjukpenning bör återinföras.  

– Jag förväntar mig att Anna Tenje tar intryck av de kritiska remissvaren. Annars ökar otryggheten för vanligt folk och sjuka tvingas ut i fattigdom eller att arbeta sjuka, säger LO:s ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande med en direkt uppmaning till sjukförsäkringsministern.  

Här är reformerna som regeringens utredare vill skrota:

När du har varit sjukskriven i 180 dagar prövar Försäkringskassan om du kan klara något annat arbete på arbetsmarknaden än ditt tidigare jobb – gör du det dras sjukpenningen in.

Sedan den 15 mars 2021 ska den här prövningen skjutas upp om ”övervägande skäl” talar för att du kan komma tillbaka till ditt tidigare jobb senast dag 365 i sjukskrivningen. Med ”övervägande skäl” menas att mer talar för än emot att du kan komma tillbaka.

Sedan februari 2022 kan prövningen också skjutas upp om det finns ”särskilda skäl” – det vill säga stor sannolikhet – för att du kan komma tillbaka till ditt tidigare jobb senast dag 550.

Sedan februari 2022 slipper äldre personer (för närvarande i åldrarna 63 – 66 år) prövningen mot andra jobb på arbetsmarknaden.

Sedan september 2022 ska Försäkringskassan tala om vilken typ av jobb (vilken yrkesgrupp) du anses klara om sjukpenningen dras in vid 180 dagar.

Samtliga reformer ovan vill regeringens utredning dra tillbaka.

Den 1 september 2022 blev det lättare för äldre personer (de som har högst fem år kvar till ålderspension) att få sjukersättning. De tvingas inte ställa om till vilket jobb på arbetsmarknaden som helst, utan behöver bara vara för sjuka för arbeten som de har erfarenhet av de senaste 15 åren. Den här reformen bör behållas, föreslår utredningen, men utvecklingen bör följas noga.

Regeringen har skickat ut utredningen på remiss. Senast den 1 juli 2024 ska remissvaren ha lämnats in.

Läkarförbundet: ”Används som en slagpåse” 

 Även Sveriges läkarförbund uttrycker kritik i sitt remissvar – bland annat mot ”att svängningarna i sjukförsäkringsreglerna är så stora”.

”Medborgarna och samhället förtjänar bättre än att sjukförsäkringen används som en slagpåse i den politiska debatten”, skriver de och menar att det saknas perspektiv från både läkare och patienter i remissen.  

Läkarförbundet är kritiska mot att utvärderingen görs så snart efter att de nya reglerna infördes, 2021 och 2022.

De menar även att sjukskrivningsintyget ofta är trubbigt. ”Läkaren ska svara ja eller nej på frågan om personen kan arbeta. I verkligheten råder ofta stor osäkerhet”, skriver förbundet i sitt remissvar. De skriver att läkare, i både den rådande och föreslagna lagstiftningen, vid dag 180 förväntas veta om patienten kan återgå i arbete inom ett år, vilket i ”realiteten är svårt”.   

De vill att nuvarande regelverk ska förbli oförändrat med motiveringen att det ökade antalet deltidssjukskrivningar ska ses som ett framsteg.