2021 och 2022 ändrades reglerna i sjukförsäkringen så att fler långvarigt sjuka skulle få behålla sin sjukpenning och avsluta sin rehabilitering i lugn och ro.

Regeringens utredare Per Johanssons anser att reformerna inte har nått sitt syfte, och föreslår att de gamla reglerna återinförs.

LO, TCO och Saco anser att reformerna inte går att utvärdera rättvist efter så kort tid.

Men Per Johansson, som är professor i statistik, är övertygad om att det är just reformerna 2021 och 2022 som har gjort att färre får sin sjukpenning indragen efter dag 180 i sjukskrivningen, och att sjukskrivningarna har blivit längre.

Annan förklaring ”osannolik”

”Styrkan i vår utvärdering är den långa tidsserie som analyseras, och som sträcker sig ända tillbaka till 2010”, säger Per Johansson i en skriftlig kommentar till kritiken från LO, TCO och Saco.

Under den här perioden ändrade Försäkringskassan sin tillämpning av sjukförsäkringen på flera sätt, vilket ledde till förändringar i hur långa sjukfallen blev, konstaterar Per Johansson.

Men storleken på de förändringarna var blygsamma i förhållande till den förändring som sker i samband med reformen 2021.

Därmed är det ”osannolikt” att någonting annat än S-regeringens reform skulle ligga bakom, enligt Per Johansson.

Höjd tröskel för avslag

När sjukpenningen dras in därför att personen anses klara ett annat arbete än sitt tidigare måste Försäkringskassan numera tala om vilken typ av yrke som avses, något som ska göra besluten mer begripliga.

LO, TCO och Saco är kritiska till att utredningen vill slopa det här kravet, med motiveringen att lika många som tidigare begär omprövning av sina avslagsbeslut. Att man begriper ett beslut inte att man accepterar det, hävdar facken.

”Vårt primära skäl till att ta bort lagkravet om att ange yrkesgrupp är att vi bedömer att det höjt tröskeln för ett negativt beslut (avslag)”, kommenterar Per Johansson.

Att göra besluten begripliga var också ett syfte med reformen, men något ”perfekt mått som fångar begripligheten” finns inte, enligt Per Johansson. ”Däremot menar vi att en indikator kan vara benägenheten att få beslutet omprövat.”

Handläggare positiva

När utredningen intervjuade Försäkringskassans utredare om reformerna var de över lag positiva. Sjukskrivna har nu reella möjligheter att gå tillbaka till den egna arbetsgivaren, till skillnad från tidigare, då sjukpenningen drogs in innan medicinsk vård och insatser på arbetsplatsen hade hunnits med, enligt de intervjuade.

Enligt de fackliga kritikerna har regeringens utredare inte vägt in de här positiva erfarenheterna.

Fel, svarar Per Johansson, utredningen har visst tagit intryck.

Men det ”kan vara svårt för en enskild utredare att ha en uppfattning om hur reformen påverkar helheten”, anser Per Johansson. Statistiken visar tvärtom att det är färre som har återgått i arbete hos den egna arbetsgivaren.

”Det faktum att handläggarna är nöjda är inget som säger att den (reformen) är bra för individerna som söker ersättning”, skriver Per Johansson.

Även om sjukskrivningarna har blivit längre kan man inte dra slutsatsen att de gamla, hårt kritiserade reglerna ska återinföras, hävdar LO, TCO och Saco.

Övervägde utredningen andra lagändringar än en ren återgång till de tidigare reglerna?

”Med tanke på den korta tid vi hade fanns det i praktiken ingen möjlighet att göra annat än att skriva lagförslagen i termer av en återställare till det gamla”, svarar Per Johansson.