Alla sågar regeringens krav för arbetskraftsinvandring: ”Fler kan jobba illegalt”
En lön på 34 200 kronor ska krävas för arbetskraftsinvandring enligt regeringen. Men förslaget sågas jäms med fotknölarna av fack och arbetsgivare.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard tar emot ett betänkande med förslag på nya regler för arbetskraftsinvandring från utredaren Ann-Jeanette Eriksson.
Fack och arbetsgivare står eniga i kritiken mot regeringens förslag om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring. Alla arbetsmarknadsparter som tyckt till om förslaget gör tummen ner.
Regeringens utredning som presenterades i februari förslår att det ska krävas en lön som motsvarar medianlönen i Sverige för att personer utanför EU ska beviljas arbetstillstånd.
Det innebär i dagsläget en lön på 34 200 kronor, och är en ökning från dagens krav på ”god försörjning” som motsvarar 80 procent av medianlönen, alltså 27 360 kronor.
När remisstiden nu gått ut står det klart att samtliga arbetsgivare och fackliga som skickat remissvar till regeringen säger nej till det höjda lönekravet.
Totalt rör det sig om mer än 20 organisationer som företräder arbetstagare och arbetsgivare och några enskilda företag som av olika anledningar sågar regeringens förslag.
Parterna ska bestämma lön
Den vanligaste invändningen från både fack och arbetsgivare handlar om det är parterna som ska bestämma löner på svensk arbetsmarknad och inte politikerna.
”Förslaget är principiellt fel och hör inte hemma på svensk arbetsmarknad. Att staten ska bestämma minimilön för vissa utländska arbetstagare är ett oacceptabelt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen” skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.
Även TCO och Saco betonar att det borde vara villkoren och lönerna i kollektivavtal som gäller.
”Det är anmärkningsvärt att regeringen å ena sidan motsätter sig minimilöner på EU-nivå med hänvisning till den svenska arbetsmarknadsmodellen samtidigt som man å andra sidan inför lagstadgade lönetrösklar på nationell nivå för arbetskraftsinvandrare” skriver Saco.
LO vill ha kvar krav på god försörjning
LO har en delvis annan uppfattning. LO säger också nej till det höjda lönekravet men vill att det även i framtiden ska krävas ”god försörjning”, 80 procent av medianlönen. LO vill också att arbetskraftsinvandring bara ska tillåts till bristyrken.
Flera arbetsgivarorganisationer lyfter också att ett högt lönegolv försvårar för företagare och kan leda till kompetensbrist. Att arbetslösa som redan är i Sverige ska ta de lediga jobben vilket är ett av syftena med reformen tror till exempel Almega inte på.
”Väldigt lite tyder på att den höga arbetslösheten beror på att arbetskraftsinvandrare tränger undan arbetslösa.”
Så många får arbetstillstånd
Förra året (2023) beviljades sammanlagt 20 823 arbetstillstånd för arbetstagare utanför EU/EES.
De största yrkesgrupperna var:
- Bärplockare och plantörer, 5 240
- It-arkitekter, systemutvecklare och testledare, 3 703
- Ingenjörer och tekniker, 1 692
- Civilingenjörsyrken, 1 479
- Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden, 761
- Växtodlare inom jordbruk och trädgård, 734
- Städare och hemservicepersonal, 475
- Kockar och kallskänkor, 474
- Skogsarbetare, 461
- Drift-, support- och nätverkstekniker, 390
Källa: Migrationsverket
En risk som flera remissinstanser lyfter är att hårdare krav kan öka fusk och utnyttjande av utländsk arbetskraft. Den som nekas förlängt arbetstillstånd, men ändå stannar i Sverige hamnar i en mycket utsatt position.
Kan öka utsattheten
Delegationen mot arbetslivskriminalitet gör bedömningen att förslagen ”kan få till följd att fler utlänningar kan komma att arbeta i landet illegalt, och att dessa löper större risk att utsättas för människohandel för tvångsarbete eller människoexploatering, bland annat eftersom myndigheterna inte har någon kännedom om dem.”
Förutom ett höjt lönegolv föreslår utredningen också andra förändringar för att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring men samtidigt också främja invandring av högkvalificerad arbetskraft.
Utredningen föreslår att förändringarna ska börja gälla 1 juni 2025. För den som redan har arbetstillstånd och ansöker om förlängning ska det höjda lönekravet börja gälla ett år senare.
Så vill utredningen begränsa arbetskraftsinvandringen
- Ett lönekrav på medianlönen i Sverige (för närvarande 34 200 kronor) införs för arbetstillstånd.
- Lönekravet ska inte gälla yrken där arbetskraft saknas i Sverige, eller del av landet. I de yrkena ska lönen minst motsvara lägstalönen i kollektivavtalet eller praxis i yrket eller branschen. (Det samma gäller vid säsongsanställningar.)
- Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska föreslå till regeringen vilka bristyrken som ska undantas från lönekravet.
- Vissa yrkesgrupper, där systemet missbrukats, ska inte kunna beviljas arbetstillstånd. I nuläget ska det gälla bärplockare och personliga assistenter. Migrationsverket ska föreslå vilka yrken det ska gälla men regeringen fattar beslutet.
- Forskare, nyutexaminerade studenter och några andra högutbildade grupper ska också undantas från lönekravet, liksom de som har läkar- sjuksköterske- eller tandläkarexamen och har anställning för att kunna få svensk legitimation.
- Spårbyte avskaffas. Det vill säga möjligheten att söka arbetstillstånd för någon som befinner sig i Sverige som har nekats asyl.
- Arbetsgivare ska vara skyldiga att anmäla om en utlännings anställning upphör eller aldrig tillträddes.
- Utredningen (SOU 2024:15) innehåller även andra förslag, varav flera syftar till att främja invandring av högkvalificerad arbetskraft.
