Människor dör – men på svenska byggen kan fusket fortsätta
Fem män rusar mot sin död i en felmonterad hisskorg. Den fruktansvärda olyckan i Sundbyberg strax före jul är ett fasansfullt exempel på vad som gått fel i byggbranschen.
Långa kedjor av underentreprenörer där ingen längre har koll på vem som finns på arbetsplatsen. Där ett så allvarligt misstag kan ske att flera människor förlorar livet.
Bara månader efter den hemska olyckan i Sundbyberg brinner det på bygget av Lisebergs äventyrsbad Oceana. Ännu en gång är döden på jobbet ett faktum.
När Oceana ett år tidigare inspekterades möttes inspektörerna av en lång rad brott, liksom ett myller av underentreprenörer. På bygget finns en företagare dömd för grov misshandel. Det är företag med skatteskulder och arbetare som inte är införda i personalliggare.
Det är ännu inte fastslaget vad som orsakade branden på Oceana. Men de långa led av underentreprenörer som vi granskar i det här numret av Arbetet (sidorna 20–25) har snarare blivit regel än undantag. Och där är Oceana ännu ett exempel.
Fusket på svenska byggen aktualiseras också i det stundande EU-valet. Den osunda konkurrensen är ett europeiskt problem. Med en schysst fasad agerar bolagen över landsgränser och tar sig in i stora byggprojekt. Men bakom fasaden är fusket ett faktum.
Vill man få stopp på dessa kriminella bolags framfart är det också en god idé att sikta in sig på EU. Att på en europeisk nivå sätta stopp för de långa underentreprenörsleden och skärpa reglerna för upphandling.
Döden på jobbet visar varför det behövs bättre EU-regler. Den 9 juni finns chansen att lägga sin röst för förändring.
I boll med qr-kod eller som ett kursiverat tillägg under inledaren: ”Gör Arbetets EU-valkompass – med extra frågor om arbetsmarknaden.”