Efter attacken mot det öppna antirasistiska mötet i Gubbängen i slutet av april så tycks det som att svenska högerextremister flyttar fram positionerna.

I veckan angreps socialdemokratiska Första maj-firanden i Gislaved och Västerås av nazistiska NMR. Nazisterna försökte störa mötena, några demonstrationsdeltagare sa ifrån och möttes med slag och sparkar, enligt uppgifter.

I Gislaved – där Annika Strandhäll var huvudtalare – ska en äldre kvinna ha skadats när hon knuffats omkull av extremisterna.

– Ytterligare bevis på hur högerextrema vill splittra och sprida rädsla, enligt Strandhäll.

Ja, men kanske inte bara.

Content på Tiktok

Efter att skribenten och aktivisten Mattias Wåg angreps av nazister vid ett öppet möte i Gubbängen skrev han själv i Aftonbladet om vad som hänt:

”De tog sig rakt mot mig och började mata slag i mitt ansikte. Samtidigt stod en av angriparna och filmade.

Det är så de nya unga nazistgrupperna verkar. Det är propagandavåld. Attacker som filmas för nätet och läggs ut i den underjordiska djungel av chattar som finns på plattformar som Telegram, X och Discord. Det är en ny nazistgeneration som har tröttnat på extremhögerns flygbladsutdelningar och demonstrationer. Sverigedemokraternas politik går för sakta.”

Iscensatt våld blir spektakulärt innehåll i sociala medier, angrepp på politiska motståndare blir korta videoklipp, ”troféer de erövrar”.

Propagandavåldet är nu inte bara en angelägenhet för nymornade nazister. Bland kriminella nätverk fyller det samma funktion.

Filmer där barn och unga förnedras och misshandlas sprids i sociala medier för att manifestera våldskapital och kränka motståndare, enligt poliser som SVT talat med.

Ord och handlingar spelar roll

Och enligt polismästare Carin Götblad är sociala medier nu de gängkriminellas viktigaste arena för att mobilisera, hetsa, planera och genomföra dåd.

Kanske går det att dra fler paralleller.

Mycket är skrivet om att politiska attentatsmän och terrorister tar intryck av det offentliga samtalet, att en brutalisering av det politiska språket leder till brutalitet på gatorna.

Ord har, kort sagt, betydelse och det svenska debattklimatet måste ständigt bedömas i ljuset av de politiska mord och terrorbrott som har drabbat vårt land.

”När gränsen för vad som är normalt hela tiden flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott”, har Säkerhetspolisen till exempel skrivit.

Men det är ju inte bara ord som flyttar gränser.

Även handlingar gör det.

Förakt för svaghet

Sverige är ett land där en pappa har skjutits inför sin son. Där en mamma med en bebis i famnen avrättas med ett skott i huvudet. Där barn mördar barn. Där bostadshus bombas och beskjuts. Där barn sprängs till döds.

Det är i ett sådant brutalt samhälle våra unga växer upp. Det är i ett sådant samhälle, där anständighetens gränser bit för bit rivs ned, nazisterna verkar vilja kliva upp på scenen igen.

Med andra mål än gängen måhända men med liknande drivkrafter. Att förnedra, avhumanisera och angripa utpekade individer och grupper för att för att kuva, tysta och skrämma andra.

För att flytta fram sina egna positioner. För att dominera.

Man vill beröva andra människor deras människovärde.

Utan människovärdet finns bara elittänkandet kvar.

Bara förakt för svaghet, blind lydnad och likriktning.