Den 28 februari fick drygt 20 kvinnliga medarbetare vid förskollärarutbildningen på Göteborgs universitet, GU, ett mejl där de meddelades att de riskerar uppsägning på grund av arbetsbrist. Med tanke på att institutionen länge brottats med dålig ekonomi kom beskedet knappast som en överraskning.

Mer förvånande är dock den personalkategori man från universitetets sida har valt att rikta in sig på. Till skillnad från det väntade så fredas nu nämligen i hög grad den personal som har allra snävast kompetens i relation till utbildningsuppdraget.

Tvivelaktiga turordningskretsar

Det möjliggörs av tvivelaktiga förslag till turordningskretsar som inte speglar arbetsuppgifternas karaktär. Detta riskerar leda till att välmeriterade docenter och forskningsaktiva lektorer med sin bas i professionen får gå, medan exempelvis icke-disputerade och disputerade från andra ämnen får behålla jobbet.

Förskollärarutbildningen vid GU har länge varit landets flaggskepp och den största professionsutbildningen med en unikt stark forskningsanknytning. Vid den senaste UKÄ-granskningen lyftes den gedigna professionsbasen hos den disputerade och undervisande personalen fram som en styrka.

Om den föreslagna verksamhetsförändringen drivs igenom riskerar denna stolta historia och starka kvalitet dock att bli ett minne blott.

Enbart kvinnor berörs

För att sätta det som sker i ett större sammanhang skulle den framgångsrika miljön inom statsvetenskap på GU kunna tjäna som tankeexperiment. Det vore närmast omöjligt att föreställa sig att de forskare som uttalar sig som experter på valnatten och i politisk debatt skulle varslas, medan icke-disputerade och andra samhällsvetare (som inte är statsvetare) får vara kvar.

Samtidigt är detta just vad som sker vid förskollärarutbildningen bara några kvarter bort. Man kan därför inte annat än undra om det som pågår är en spegling av förskollärarutbildningens låga akademiska status.

Har utbildningen främst setts som en kassako i högkonjunktur och en gödkalv för andra akademiker i ekonomiskt bistra tider? Är det verkligen den personalkategori som bidragit till såväl undervisningens kvalitet som med forskningsansökningar och publikationer – det vill säga intäkter i det prestationsbaserade systemet – som ska läggas på slaktbänken när institutionen krymper?

Beror förfarandet på att det enbart är kvinnor som berörs?

Historiskt avsteg – trots breddad rektrytering

Förskollärarutbildningen är ett framgångsrikt exempel på universitetets breddade rekrytering. Frågan är därför vad signalvärdet blir om universitetet driver igenom detta historiska avsteg från decennier av satsningar på förskollärarutbildningens akademiska inplacering i det högre utbildningsystemet.

Man kan inte heller bortse från vikten av akademiska förebilder. Är det rätt att göra sig av med de lärare och forskare som själva gått den långa vägen från förskollärar- till forskarutbildning?

Internt talas det om en kompromiss, men vår fråga till rektor för GU är om detta är en kompromiss som universitetet verkligen kan stå bakom?

Är det rimligt att de som utgör en del av den nationella forskningsbasen för förskollärarutbildning ska sparkas – och vad innebär det i så fall för anställningstryggheten vid våra lärosäten?

Agerar i strid med arbetsrättsliga principer

Vi är väl medvetna om att universitetets linjeorganisation bygger på ett stort förtroende för de enskilda institutionerna som åtnjuter en hög grad av autonomi, men när en institution riskerar att driva igenom en arbetsrättsligt grumlig process måste väl förtroendet anses brutet?

Det är mycket beklämmande att en statlig institution agerar i strid med arbetsrättsliga principer genom snäva turordningskretsar, som dessutom mejlas ut till enskilda medarbetare innan dessa ens har förhandlats och fastställts med de fackliga organisationerna.

Frågan är om rektor och universitetets ledning kan avstå från att agera i denna mycket allvarliga situation?

Vi som skriver under detta brev vill alla bidra till att driva och utveckla förskollärarutbildningen på GU nu och i framtiden. Vi vill värna en akademisk utbildning och förskolläraryrkets historia, vilka båda är tätt sammanlänkade med det svenska samhällets kamp för demokrati och jämställdhet.

Därför undrar vi om GU nu står bakom att enbart kvinnor varslas på en könsblandad institution, och hur vi egentligen ska tolka universitetets vision om förskollärarutbildningen, givet de inskränkningar som nu föreslås?

Zahra Bayati, fil. dr i pedagogik

Kerstin Botö, fil. lic. i barn- och ungdomsvetenskap

Rauni Karlsson, fil. dr i pedagogik

Anne Kultti, docent i pedagogik

Jonna Larsson, fil dr i barn- och ungdomsvetenskap

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot förskoleåldrarna

Sonja Sheridan, f.d. professor i pedagogik med inriktning mot förskoleåldrarna

Alexandra Söderman, fil. dr i pedagogik

Lotta Wank, fil. dr i pedagogiskt arbete

Annika Åkerblom, docent i pedagogik

Alla vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande