Liberalerna omvärderar en stor del av sin skolpolitik.

Det meddelade partiledaren Johan Pehrson, skolminister Lotta Edholm och partiets utbildningspolitiske talesperson Fredrik Malm i en SvD-debattartikel i förra veckan.

Idéer och principer Liberalerna försvarat i decennier – friskolereformen och marknadsinspirerade målstyrningar – ska läggas på historiens skräphög.

Det man trodde skulle höja elevernas kunskaper blev – tillsammans med kommunaliseringen av skolan – ett sätt för kommunpolitiker att spara pengar och för friskoleägare att göra vinst.

April 2024 ångrar Liberalerna att man i juni 2022 sa nej till saker som offentlighetsprincip för friskolor, omgjord skolpeng och andra regleringar av skolmarknaden.

Verkligheten har kommit i kapp och nu tvår Liberalerna sina händer. 2026 ska man möta väljarna med en helt ny politik för skolan men redan nu händer det grejer.

19 200 lärare ska bort

Arbetet med att reglera lärarnas arbetstid är i gång och partiet ska verka för att det införs ett tak för klasstorlekar. Dessutom vill L att det införs en offentlighetsprincip för friskolor.

”Liberalernas sätter dock alltid skolan först. I varje förhandling, i varje budget”, låter firma Pehrson, Edholm och Malm hälsa i sin debattartikel.

Det är ju utmärkt och vinnare är Sveriges alla elever.

Om det vore sant.

Svensk skola går back med 12 miljarder. Får att få bort det underskottet måste motsvarande 18 000 gymnasielärare sparkas. Eller 19 200 grundskollärare. Eller 21 600 förskollärare. 

Eller så kan regeringen skjuta till pengar.

Men högerns satsningar på skolan har hittills varit helt otillräckliga och i vårbudgeten kom inga nya stålar. Kommun efter kommun tvingas nu spara ytterligare på skolan i lågkonjunkturens spår. 

Nå, L ställde ju ut sitt löfte till skolan ganska nyss så kanske måste man ge partiet lite tid.  Kanske blir det på allvar först när höstbudgeten ska förhandlas.

Riksdagen röstar om offentlighetsprincipen

De elever i de lägre årskurserna – 60 procent, enligt en rapport från Sveriges Lärare – som här och nu inte får det stöd de behöver för att kunna följa med i undervisningen får hoppas på det.

Men Liberalerna har faktiskt redan visat vad partiets omprövning betyder i praktiken.

S, V, MP och C har alla skrivit motioner om att offentlighetsprincip ska införas i fristående skolor. Det finns alltså en parlamentarisk majoritet för.

Argumenten känner vi: Det är orimligt att friskolor som helt finansieras av skattebetalarna och dessutom ägnar sig åt myndighetsutövning är helt stängda för insyn och att de inte behöver lämna ut uppgifter om betyg och lärartäthet.

Men vid omröstningen i dag, onsdag 24 april vek Liberalerna ner sig. Sammanhållningen i Tidölaget är trots allt det viktigaste. Så då tänker Johan Pehrson snällt hoppas att M, KD och SD ska komma till sans kring offentlighetsprincipen, lagom till nästa val kanske.

På samma sätt lär L agera när Socialdemokraterna snart går fram i riksdagen med ett förslag om etableringsstopp för nya friskolor.

Liberalernas nya skolpolitik har potentialen att bli kanon.

Synd – inte minst för Sveriges elever och lärare – att den bara finns i kavata debattartiklar.